Vi behöver bättre beredskapslager av läkemedel och sjukvårdsmaterial.

Under ett antal decennier har samhället i stor omfattning ”avrustat” vår beredskap inför en krissituation. Det kan handla om energiproduktion och vårt beroende av el och matförsörjningslager när transporter fallerar och gränser stängs. Det kan också handla om läkemedel och sjukvårdsmaterial.

Från myndigheter kommer försiktiga trevar om att var och en borde se till att lagra upp förnödenheter till att klara 5 dygn vid en krissituation. Till det behöver man ha några dunkar vatten. Hur står det till med skyddsrum till alla i vår närhet. Område efter område lyfts fram och visar tyvärr på att vårt samhälle har blivit allt mer sårbart.

Vi har vant oss vid en stabil trygghet och att leva utan naturkatastrofer, krig och andra typer av kriser som t.ex. kärnreaktorhaverier, som inträffade i Tjernobyl, Harrisburg och nu senast i Japan. Att förutse, i förväg veta, att vi hamnat i en extraordinär situation där våra annars stabila försörjningskanaler havererar är näst intill omöjligt.

I media får vi vid krigsutbrott och naturkatastrofer information om svårigheten att få fram läkemedel till de nödställda och sjukvårdsmaterial till operationer. Många lider till följd av bristen på smärtstillande läkemedel. Allt för många dör i onödan. Utav denna anledning vill jag lyfta frågan om hur är egentligen vår egen beredskap när det gäller tillgång till läkemedel och sjukvårdsmaterial vid en krissituation. Transporter och smidiga snabba ”Just in Time-leveranser” är inget man kan räkna med fungerar normalt.

Problematiken om hur vi på bästa sätt kan säkerställa tillgång till läkemedel och sjukvårdsutrustning måste tas mer på allvar, och fångas upp på länsnivå av landstinget.

Hur många dagar klarar vår region?

Peter Christensen (L)

Nättraby

Landstingsfullmäktigeledamot.

Inför brukarstyrd inskrivning för patienter i psykiatrin

Brukarstyrd inskrivning kan påskynda patienterna tillfrisknande och minska trycket på vården inom psykiatrin. Region Skåne, Stockholms Läns Landsting och Region Jönköping har anammat detta på olika sätt och följer upp resultatet.

Exempel från andra landsting och regioner är att patienter med återkommande långa inskrivningar inom psykiatrin istället erbjuds möjligheten till direktinskrivning. 

De kan alltså skriva in sig själva i korta perioder, exempel från andra regioner är max tre dygn åt gången, tre gånger i månaden.

Brukarstyrd inskrivning har sedan många år varit del av god klinisk praxis i Nederländerna och har där varit till stor hjälp för patientgruppen med självskadeproblematik. Modellen att patienten själv får skriva in sig korta perioder har använts i över 10 år med goda resultat.

Metoden är klart intressant eftersom den kan hjälpa patienterna till långsiktigt friskare liv och samtidigt ge ökad trygghet. Patienten vet att utan krångel eller väntan kan de komma i kontakt med vården. Brukarstyrd inskrivning borde kunna införas också i 

Landstinget Blekinge. Inledningsvis kan en utredning klargör vilka patientgrupper som är lämpliga för brukarstyrd inskrivning samt vilka organisatoriska anpassningar som behövs för en sådan reform. Därefter är min förhoppning att modellen snarast kan implementeras.


Peter Christensen (L)
Andre vice ordförande för psykiatri och habiliteringsnämnden

Varje räddat liv är en vinstlott för alla

Fem till sex gånger fler dör med självmord än vad som omkommer i trafiken. En nollvision för antal självmord borde likt utvecklingen för trafikdöden kraftigt kunna sänka antalet. Varje självmord drabbar förutom personen själv, anhöriga med saknad, samvetskval och ofta livslångt lidande.   

Miljarde har satsats på säkrare bilar och trafikmiljö. 1970 omkom i Sverige 1307 personer i trafiken, 2013 var antalet 264. En helt otroligt bra utveckling. Trots en kraftigt ökad trafik har antalet omkomna markant minskat. Bilarna har blivit säkrare, avskiljare i t.ex. form av vajerräcken har satts upp, m.fl. förbättringar. Vår medvetenhet och betende kanske inte alltid har förbättrats, men den tekniska utvecklingen har bidragit. Det har föregåtts av medvetna ekonomiska satsningar liksom olika lagstiftningar.

Ett tungt områden är där liv går till spillo är via självmord. Där låg antalet 2015 på 1554 självmord. En nivå som tangerar antal trafikdödade 1970. Det är svårt med en direkt jämförelser mellan trafikdödade och självmord, ibland sker även självmord i trafiken, som är svåra att få svar på och kan ge ett mörkertal i statistiken. Det är en tydlig skillnad i hur vi med en nollvision inom trafiken kontinuerligt aktivt prioriterar att få ner antalet omkomna i trafiken. Ett X antal miljarder kronor har under åren lagts på och läggs på förbättringar och säkrare vägar. Till detta lägger bilindustrin stora resurser på att förbättra fordonsflottan.

Mycket kan göras med att få ner antalet självmord. Många kan förhindras, med rätt insatser och hjälp i rätt skede ofta till en låg samhällskostnad kan självmord förhindras. Med en öppnare atmosfär där man vågar prata mer öppet om livets olika svåra faser kan skolan i sin helhet  i samverkan med föräldrar, skolhälsovården och landstinget vara en stöttepelare och aktör. En stärkt första linjens psykiatrivård kan bättre möta upp på skolan och med kompetensförstärkning tidigt möte upp vuxnas signaler om ohälsa. Till detta kan vi säkra upp miljöer där vi försvåra med tekniska åtgärder som t.ex. högre staket längs järnvägsspår.

Hade samhället lagt motsvarande resurser som för säkrare trafik, hade vi förmodligen också haft betydligt lägre antal självmord. Vi kommer aldrig att få noll omkomna i trafiken ändå har vi satt upp en nollvision. En nollvision för antal självmord är också en utopi, men varje räddat människoliv är en vinstlott för den enskilde, anhöriga och samhället. En nollvision är en viktig drivkraft där vi aktivt lyfter upp frågan på bordet, ökar vår kunskap om självmord och sätter in aktiva samhällsresurser i förebyggande åtgärder.

.

Peter Christensen (L)

Andre vice ordförande psykiatri och habiliterings nämnden

Landstinget Blekinge

Transportplan med snigelfart

Många fina ord i trafikverkets transportplan, men när det ska övergå till handling saknas kraften och visionerna tunnas ut. Sydostlänken saknas i planen vilket tas med stor besvikelse av alla som ser styrkan i att knyta samman järnvägsnätet, 18 km mellan Olofström och Karlshamn saknas.

För Blekinge listas tre punkter i planen, medan andra län t.ex. Dalarna har tolv punkter varav en ny landningsbana på Sälens flygplats, personligen anser jag det är en bra investering, men med regeringens flygskatt med syfte att minska flygtrafiken, då är denna satsning i Sälen i högsta grad ologisk.

Järnvägen

Hämtat från planen “återställa och utveckla järnvägens funktionalitet” , här hade man med lätthet kunnat inkluderat sydostlänken, vars syfte hade stärkt infrastrukturen för främst näringslivet i västra Blekinge och västra Småland, vilket har förbisetts. Med i planen är en ny mötesplats för kustbanan, planeras verkställas 2024 - 2039. Långt fram men det finns åtminstone med, bra.

E22:an

Mellan Ronneby Östra och länsgränsen mot Kalmar behövs en snabbare utbyggnadstakt för att höja E22 till en likvärdig standard som övriga delar av E22. I skåne pågår ett energiskt arbete att lyfta standarden liksom vid Kalmar, men i sydöstra går det i snigelfart. Av planens tre punkter är två av punkterna att bygga om vägsträckan Lösen - Jämjö 2021 - 2023 samt längre fram sträckan Ronneby östra och Nättraby som planeras till 2024 - 2029. Det går framåt men ack så långsamt.

Oskyddade trafikanter

Planen omfattar få enskilda projekt för att höja säkerheten för oskyddade trafikanter. I planen står skrivet : “höja säkerheten för oskyddade trafikanter” men i praktiken lyser detta med sin frånvaro. Några få cykelprojekt främst kring storstäderna tas upp, sedan är det tunt. Det man här helt åsidosatt är att säkerheten längs många av våra länsvägar där säkerheten för oskyddade trafikanter som fotgängare och cyklister är undermåligt. I Blekinge har vi norrgående vägar med tung lastbilstrafik som saknar cykel och gångväg. Allt fler undviker att promenera och cykla längs dessa vägar, särskilt när t.ex. färjan töms på morgonen och ett pärlband med lastbilar drar fram. I motsatt riktning ökar lastbilarnas hastighet när färjans avgångstid närmar sig. Ur ett folkhälsoperspektiv vill vi få fler att cykla och promenera, för detta krävs ökad säkerhet. Där vill jag se fler nationella projekt med syfte att stärka upp säkerheten för oskyddade trafikanter.

Peter Christensen (L)

Nättraby

Ledamot kollektivtrafiknämnden

Region Blekinge

När får BUP kompensation?

Vi ser en ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar.Bland annat har Barnens rätt i samhället (Bris) i dagarna i en aktuell rapport uppmärksammat detta. Flera samtal kommer till Bris och det kan handla om allt från självmordstankar till ångest.

Under Alliansregeringens tid vid makten fanns ett särskilt riktat statsbidrag till barn och ungdomspsykiatrin BUP. Landstinget Blekinge erhöll årligen 3,7 miljoner kronor till BUP:s viktiga verksamhet. Ett riktat statsbidrag som S-MP regeringen tog bort vid  regeringsskiftet. Det årliga statsbidraget som tidigare fanns har ännu inte kompenserats fullt ut av S-MP regeringen. Genom ett regeringsbeslut är man nu beredd att till områden barn och ungdomspsykiatri och första linjens psykiatri i primärvården, tillföra drygt 1,5 miljoner kr till Landstinget Blekinge, men det räcker inte. Landstinget måste nu skjuta till resterande del. Ett ökat stöd direkt riktat till BUP behövs för att förbättra tillgängligheten, korta väntetider, göra fler fördjupade utredningar och förbättra arbetssituationen för personalen.

Det finns en stor efterfrågan på neuropsykiatriska undersökningar. Vi ser en ökning av besök och antalet remisser. Personal uppger att man inte längre klarar verksamhetens värdegrund och den förstärkta vårdgarantin fullt ut.

Vi ser med oro på utvecklingen och på den passivitet som S-V-MP majoriteten i landstinget visar. En passivitet som innebär längre väntetider till besök och utredningar, något som kan leda till ett försämrat hälsoläge för många barn och ungdomar som behöver vårdinsatser.

Birgitta Lagerlund (M)

Gustav Nilsson (M)

Johannes Chen (M)

Silke Jacobs (C)

Peter Christensen (L)

Ylva Särnmark (L)

Länssatsa på unga med psykisk ohälsa

Den psykiska ohälsan bland ungdomar och yngre vuxna har kraftigt ökat under de senaste åren. För BUP har antalet besök ökat med 30 % på en fyraårsperiod. Oro, ångest eller sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 1990-talet enligt Sven Bremberg, docent i socialmedicin vid Karolinska institutet. Köerna växer till ungdomsmottagningen, det kan vara upp emot två månaders väntetid. Till detta har vi nyanlända med traumatiska upplevelser i bagaget. Efterfrågan på neuropsykiatriska utredningar med efterföljande medicinsk behandling har också ca fördubblats under de senaste fyra åren.

Det ligger i allas intresse om vi kan få svar på orsakerna till ökningen, bättre att mota Olle vid grind än att vänta tills individerna helt trillat, det tar tid att resa sig. Landstinget behöver lägga i en högre växel och bättre möta och ge rätt vård i tid. Med visad ökning ökar antalet som får vänta eller helt blir utan vård vilket kan leda till ökat lidande och på sikt en ökad samhällskostnad.

Kronoberg har en länsövergripande barn- och ungdomshälsa. Barn, ungdomar och vårdnadshavare kan där få hjälp vid lättare psykiska åkommor som till exempel oro, sömnproblem eller återkommande magont. På mottagningen finns kompetenser som sjuksköterskor, socionomer, psykologer, kuratorer, behandlings-pedagoger och psykoterapeuter. Ringer ett barn eller en ungdom till mottagningen är det en människa som svarar, inte en telefonsvarare.

Alla parter som arbetar med ungdomars hälsa i Blekinge gör sitt bästa, BUP, barn och ungdomspsyk, skolhälsovården och ungdomsmottagningarna gör ett fantastiskt arbete. De tar emot och hjälper. Värt att snegla på är projektet Kallingemodellen, skola o primärvård i samarbete, detta kan utvecklas, och bli vår egen modell till en länstäckande Barn- och ungdomshälsa. På så vis kan fler ungdomar få vård i ett tidigare skede samtidigt med att BUP avlastas och får mer tid till de tyngre patienterna. Med inrättande av barn och ungdomshälsa kan barn och ungdomar ges hjälp i ett tidigare skede vilket förkortar lidande och påskyndar tillfrisknande.

Allianspartierna, M, L, C och KD motionerade gemensamt i Maj 2015 i frågan om inrättande av en barn och ungdomshälsa. Motionen avslogs tyvärr av majoriteten. Det ökande trycket har gett motionens syfte allt mer aktuell.

Peter Christensen (L)

Andre vice ordförande

för landstingets Psyk- o habilteringsnämnd

Cykelväg Nättraby Parkvägen - Tallholmen saknas

Biltrafiken ökar ständigt längs Mjöviksvägen detta till följd av utbyggnaden av Skillingenäs i Nättraby. Säkra gång och cykelvägar bör vara en självklarhet. Både Parkvägen och Mjöviksvägen behöver bli säkrare för gång och cyklister. Parkvägen är smal där bilar måste planera sina möten och  saknar gång och cykelväg, en naturlig cykelväg till skolan från Skillingenäs där cyklister ska samsas med bilar på en smal väg.

Den riktigt stora bristen står Mjöviksvägen för, detta trots att stora sträckor har gång- och cykelväg.  Från Nättraby centrum fram till Orredalsvägen och från Parkvägen till Skillingenäs finns gång och cykelväg. Men för sträckningen om knappt 1 km mellan Orredalsvägen/ Tallholmens badplats där saknas säker gång och cykelväg. Detta är en populär gång och cyckelsträcka.

Den omnämnda vägsträckningen längs Mjöviksvägen är hastighetsbegränsad till 50 km och en del till 70 km. Vägen är bitvis lätt backig med skymda kurvor. Vägen är smal vilket leder till att möte mellan bilar inte kan ske samtidigt med möte av fotgängare eller cyklist. Det kan bli helt stopp i biltrafiken när fotgängare och cyklister möts. Det är tveksamt om barn som bor längs vägsträckningen eller i Skillingenäs överhuvudtaget ska cykla till kompisar eller till t.ex. Tallholmens badplats. Behovet av att sträckan kompletteras med en gång- och cykelväg är stort. Ur ett miljö och hälsoperspektiv vill vi att fler ska välja cykeln och låta bilen stå. Ska föräldrar vara trygga med att låta barnen cykla till skolan etc, behövs säkra cykelvägar.

2010 motionerade jag i kommunfullmäktige om avsaknad av gång o cykelväg längs Mjöviksvägen. Vägsträckan tillhör vägverket som har sin prioriteringslista, där kommunen kan trycka på. Min förhoppning är att en gång och cykelväg ska byggas innan någon allvarlig olycka inträffar.

Sträckan längs Mjöviksvägen är i Regionens cykelstrategi upptagen som en delsträcka som saknar cykelväg och som behöver kompletteras för att få en sammanhållen turistcykelväg genom länet.

Peter Christensen (L)

Nättraby

Ta ökningen av sjukskrivningarna på allvar.

Andelen sjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser har mer än fördubblats mellan  2011 och 2016. Depression, stress och ångest är de främsta orsakerna. Dessa uppgifter i kombination med ett totalt ökat sjuktal är alarmerande.  

Samhällskostnaderna för sjukskrivningar p.g.a. psykiatriska diagnoser är mycket stora och ofta onödiga. Min uppfattning ät att vi mestadels tar emot dessa uppgifter med ett konstaterande. Jag saknar en öppen debatt om orsakerna bakom, vad kan göras för att minimera riskerna till att så många blir sjukskrivningar till följd av psykiatriska diagnoser. Många blir drabbade inte bara den enskilde och dess anhöriga, så även arbetsgivare till följd av produktionstapp.

Kunskap om orsakerna finns men den är spridd och det saknas ett samlat grepp om att hur fångar man upp dessa individer i tid innan de blir sjukskrivna. Om de får stöd i ett tidigt skede när de själva eller omgivningen märker en förändring och söker vård, borde de kunna fångas upp och få ett tidigt stöd och en förrehabilitering. Ingen eller en kortare sjukskrivning i tid kan snabbare få många av dessa individer på rätt köl innan de kapsejsar helt. Det till en betydligt lägre samhällskostnad och mindre lidande.

Samverkan

Företagshälsovården tillsammans med primärvården kan i samverkan göra mycket. Första linjens vård som vi kallar primärvården är ofta det led som först får kontakt med patientgruppen i fråga.

Generell kunskap behöver öka kring olika tidiga behandlingsmetoder. Det måste till ett okej att ge förebyggande vård när signalerna om en psykiatrisk diagnos börjar ta form. Försäkringskassan ska också acceptera en kortare sjukskrivningsperiod för patientens bästa och för att undvika en i ett senare skede lång sjukskrivning..

Riktat statsbidrag

Det är staten som får ta den stora kostnaden för sjukskrivningen. Ett riktat statsbidrag till primärvården till att stärka upp kompetens och bemanning i området, är ett sätt att från statens sida långsiktigt få ett sänkt sjuktal.

Dessa rader kommer på pränt med förhoppning om att färre ska behöva komma till den länsövergripande psykiatriska specialistsjukvården till följd av åkommor som kan botas i ett tidigt skede.

Peter Christensen (L)

Andre vice ordförande psyk o habilteringsnämnden.