Höghastighetståg, ett billigare och
hållbart alternativ
Frågan
om höghastighetståg blir en allt hetare potatis. Vissa partier har en svängande
uppfattning kring för och nackdelar. Önskvärt vore en långsiktlig nationella
visionen, som beskriver Sverige om femtio år. Det underlättar valet av väg in i
framtiden.
Nuvarande stomnät räcker inte till, lokaltåg,
godståg och fjärrtåg ska samsas på samma spår. Med den ökning vi nu har fått
och med en fortsatt ökning av resenärer och antal tåg, behöver ett snabbt
beslut för att kunna hantera kapacitetsproblemen. Idag är vi 10 miljoner
invånare i Sverige, om femtio år är vi kanske mer än 12 miljoner med ökat
resbehov.
Europas
länder kommer närmare varandra
Jag ser höghastighetståg som ett nätverk som
knyter samman Europas länder. Med hög komfort ger det oss miljömässigt
acceptabla snabba resor. Utbyggnad pågår i Tyskland och t.ex. Frankrike har sedan länge redan kommit lång.
En tunnel kommer att byggas av Danmark under Fermansbelt färdig 2028. Danmark
stärker upp sitt järnvägsnät utifrån denna tunnel. En resa från Köpenhamn till
Hamburg förkortas från dagens 5 timmar till 2,5 timmar. Detta liksom en möjlig
järnvägstunnel Landskrona - Köpenhamn eller Helsingborg - Helsingör, skulle ge
oss betydligt kortare restider och möjligheter.
Ger
ökat utrymme för gods på järnväg
Ibland nämns att vi ska bygga ut nuvarande
stomnät med fler spår, såsom förslag om nya spår för 250 km/h nämns också. Så
har vi höghastighetståg om max 320 km/h. Ska vi verkligen få en maximal effekt
av investeringen så är 320 km/h det bästa alternativet. Ex är Arlandabanan som
körs snabbt med hög tillförlitlighet. Med fjärrtåg i form av höghastighetståg
på egna höghastighetsbanor ges utrymme för mer godstrafik och lokaltrafik på
det nu befintliga nätet. Att fortsätta utveckla godstrafiken med lastbilar är
inte hållbart, varken miljömässigt eller vägkapicitetsmässigt. Vissa
vägsträckor i Europa rymmer inte fler lastbilar.
Lägre
byggkostnad med högre hastighet
Det som kan förvåna är att det är billigare
att bygga dedikerade höghastighetsspår för persontransport. Det beror på att
man kan bättre följa landskapet med brantare lutning och dessutom mindre
tunnlar hur konstigt det nu än låter. Bäst vore att inte blanda ihop pengapåsen
för underhåll av befintligt stomnät och byggande av ny hastighetsbana. Båda behövs
för sina syften. Låt höghastighetsbanan finansieras friståenden. Sverige har en
historisk låg statsskuld, till detta ligger nivån för infrastrukturella
satsningar på en låg nivå. Värt att ställa frågan om vi ska bromsa oss in i
framtiden, eller gasa för stärkt infrastruktur.
Hög
kapacitet
Genom att tågen håller samma hastighet kan man
köra med tätare trafik. Var sjätte minut kan ett tåg rulla ut från Stockholm,
var annat mot Malmö, varannan möt Göteborg. Vartannat utan mellanliggande
stopp.
Samhällsnyttan
För höghastighetståg liksom andra
infrastrukturella satsningen är det svårt att räkna ut den rena kostnaden.
Kalkylerna varierar, beroende på vem som räknar, på antal passagerare,
miljövinster, intäkter o kostnader. Den riktigt stora vinsten med höghastighetståg
ligger i nyttoeffekter som i näringsliv, samhällsutveckling och svårberäknad
miljövinster. Flyget lever vidare för längre sträckor men för restider på 2 - 4
timmar med tåg kommer höghastighetståg till stor del att ersätta flyget.
Peter Christensen (L)
