E85, etanolbil ej längre miljövänlig enligt Karlskrona kommun

I familjen har vi precis förvärvat en Ford Fucus flexiful 2010, det vill säga en bil som är anpassad för etanol E85 bränsle och som inte är direkt lastgammal. E85 i huvudsak ickefosilt bränsle, max 15 % bensin. Ny lagstiftning i ämnet har klassat bort mindre etanoldriva bilar. Det vill säga vår E85 bil är inte längre är en miljöbil enligt ny lagstiftning, även om den är skattebefriad som en miljöbil t.o.m. 2015. Samtidigt har vi en lagstiftning som kräver att alla bensinmackar har utbud med E85, detta för att främja användandet. Här kan man ha synpunkter om kravet är nödvändigt eftersom det kan kräver glesbygdsmackar.

Regeringens miljöambitioner kring frågan haltar betydligt. Den ena handen säger att vi strävar efter ett fosilfritt samhälle. Den andra handen säger att mindre för lätta etanoldrivna bilar inte ska betraktas som miljöbilar. Delvis kan jag hålla med om man tar till hela produktionsprocessen för etanol, som i sig inte är den miljövänligt bästa. Det är som frågan om att elbilar ska laddas med el från värmekraftverk, vind eller vattenkraft, inte kärnkraft, kol eller oljekraftverk. Det är en djupare och bredare debattämne.

Karlskrona kommun gör samma bedömning som riksdag och regering och följer samma regelverk om vad som ska betraktas som miljöbil. Det vill säga man sorterar bort många etanolanpassade fordon. Detta ställningstagande går stick i stäv med ambitionen om ett fosilbränslefritt Trossö och på sikt hela kommunen.

Peter Christensen

Natosamverkan

De östliga militära oroligheterna bör tas på allvar. Svenska politiker lyfter frågan om att vi behöver satsa mer på försvaret. Samtidigt flaggar ÖB att han vill se en fortsatt verkställighet på den beslutade försvarsplanen. I vilket fall är det som sker en varningssignal om att allt inte är som det ska. Vi ska inte drabbas av panik, vi måste ta det som sker med is i magen. Att panikrusta kan bli fel, vårt militära försvar kan säkert bli långsiktigt starkare men inget man fixar på några veckor genom att släppa till några miljarder.

Sverige är ett glest befolkat land med stora arealer. Ett näst intill omöjligt uppdrag att i sin helhet försvara vid ett militärt angrepp. Åtminstone inte med egen kraft. Nivån på det svenska försvaret är litet men vasst. Förhoppningsvis tillräckligt irriterande för en stormakt. 

Folkpartiets uppfattning är att Sverige ska gå med i Nato. Det är helt rätt ur resonemanget om att vi ska kunna försvara landet vid ett riktat hot. Den hotbilden slipper vi förhoppningsvis. Sverige är idag en neutral zon som är en värdefull geografisk buffert för Sverige liksom angränsande länder kring Östersjön. 

Sverige bör vara beredda att gå med i Nato om så krävs, vilket jag i nutid hoppas slippa uppleva. Med hänsyn till Finland och de baltiska länderna bör Sverige stå utanför Nato. Det är en lugnande faktor.

En hotbild som besvärar är att om Sverige blir avskärmat inte längre självförsörjande. Våra matförråd kommer snabbt att ta slut. Vi är också starkt beroende av import av kläder o teknisk utrustning. Behövs en nationell plan för att stärka vårt civilförsvar.

Väljarna söker ledarskap

Opinionssiffrorna fortsätter att peka uppåt för den rödgröna s.k. alliansen. Medan regeringspartierna uppenbart ser en nedåtgående trend. Vad söker väljarna? Medan partierna söker efter svaret i den förda politiken kan orsaken vara en annan. När Göran Persson ledde S och tappade regeringsmakten signalerade han kraftlöshet, en regeringströtthet som påverkar förtroendet och valutgången.

Det som då hände är kanske vad som sker just nu. S med allianspartnerns vädrar morgonluft, signalerar starkt att de vill ta över. Under två valperioder har de laddat batterierna och står beredda. Väljarna vill ha en utvilad och pigg ledning för landet. Sedan tror S, MP o V att det är deras politik som folk vill ha. Men se det tror inte jag, den rödgröna politiken kommer för många väljare som en kalldusch efter valet. Exempel är högre transportkostnader på landsbygden, flertal höjda skatter och avgifter. Försämringar för ungdomar att få jobb etc. Höjd moms.

Dristar mig till att ge regeringspartierna ett råd det är att sova ut en helg. Som utvilad kan man signalera ledarskap, styrka. Släpp inte utstakad politik, som har lyft Sverige. Den enskilda människans förmåga är det som utvecklar landet, återhållsamhet med utvecklingshämmande skattehöjningar, fortsätt med politik för en levande landsbygd, slutför den utstakade skolpolitiken, jobb till ungdomar med sänkt arbetsgivaravgift, sänkt moms inom servicebranscher som restaurang. 

Svårt att folkomrösta om sjukhusbyggnader

Att låta medborgarna få komma till orda i enskilda frågor med rådgivande folkomröstning är en demokratisk och viktig rättighet. Som vägledning i frågan kring i vilken/vilka byggnader framtidens sjukvård ska utföras kan en folkomröstning bli missvisande. Som man frågar får man svar. Att formulera frågor som täcker in olika eventualiteter är inte möjligt.

Tyvärr kretsar mångas uppfattning i frågan mer om andra faktorer är framtidens sjukvård. Öst – väst perspektivet är en tydlig faktor. Annat är avstånd till jobbet och möjlighet till nya arbetstillfällen, d.v.s. arbetsmarknadspolitiska skäl. Skattehöjningsproblematiken är en annan, vilket vissa intressegrupper i debatten helst inte pratar om. Framtida regionsbildning kan äventyras, frågan jag ställer mig är hur man kan få med denna aspekten vid en folkomröstning.

För mig handlar framtidens sjukvård om nya arbetsmetoder, ökat samarbete över länsgränserna för bästa specialistsjukvård, hur kan vi samarbeta bättre med kommunernas hemsjukvård så att vi kan minska inläggningen av patienter p.g.a. brister i äldreomsorgen. Viktigt är också att kunna ge äldre multisjuka bättre och rätt vård. Hur stärker vi primärvården och utvecklar en förebyggande hälsovården.

Genom att låta frågan dras i långbänk, vilket det allt mer tenderar att bli, riskerar splittringen mellan öst och väst bli allt djupare. En splittring som inte gynnar Blekinges utvecklingspotential.

Peter Christensen (fp)

Landstingsfullmäktigekandidat

Fokusera på framtidens sjukvård i Blekinge

Jag anser att vi ska gå vidare med de två sjukhus som vi har. Finns ett befintligt underhålls behov som vi inte kan vänta med. Dessa kostnader har vi oavsett om vi lägger ner eller utveckla de befintliga sjukhusen. Så som frågan nu hanteras är det förlamande.

Sjukvården i framtiden kommer att förändras, det är en sak som man kan vara säker på. Vi kommer att få se en ökad specialisering. Vi har mycket att vinna på att öka samarbetet i sydosthörnet, ser då i första hand Kristianstad, Växjö, Kalmar, Karlskrona och Karlshamn. Även sjukhus i övriga Sverige ska tas med i detta resonemang. Ev även utomlands. Det är en fördel, rent av en förutsättning för bra vård att man kommer upp i en viss volym för att kunna utveckla en bra specialistsjukvården. Det kan nås med ökat samarbete över läns- och landsgränserna. Alla kan omöjligen vara bäst på allt. Det kräver en mer öppen dialog mellan sjukhusen där det upp till parterna att både kunna ge och ta.

Framtidens specialistsjukvård behöver resursförstärkas. Därför måste vi vara försiktig med att binda för höga kostnader i byggnader, resurser som direkt tas från själva verksamheten/vården.

Blekinge är ett litet län, där de redan höga kommun- och landstingsskatterna är en hämmande utvecklingsfaktor. Att därutöver höja skatten med en och en halv, ja kanske två kronor för ett nytt sjukhus. Är direkt oansvarigt och riskerar hemma utvecklingen inom näringslivet lång tid framöver.

Peter Christensen (fp)

Kandidat till landstingsfullmäktige