tisdag 31 december 2013

Inför 2014 önskar jag mig.

Att miljön kommer i fokus. Vi källsorterar, satsar allt mer av offentliga medel på kollektivtrafik, handlar ekologiskt. Andelen vind och solkraft ökar. I Sverige har vi blivit bättre på storskalig biobränsle. Jätte bra.

Men, vi tar hellre bilen och allt oftare, vi flyger gärna och allt längre, ingen ska röra min solsemester. Vi gillar att handla ett plagg extra, bra att ha och det är ju billigt. Tvättmaskin och torktumlare tvättar för minsta fläck. När köket är omodernt, riva ut och in med nytt. Byter istället för att laga. Slänger fungerande tjock-TV, tjock-Tv-bergen växer runt om i välden. I varma länder  har allt fler luftkonditionering. Läkemedel läcker ut i naturen.
Försöker kortfattat beskriva livsstilen i västvärlden, vilken allt fler strävar efter.

Om vi alla kunde koppla konsekvens av våra beslut och handlande till miljöåverkan kan jordklotet bli en trevligare plats längre. Om vi alla halverar det ovannämnda gör vi en stor gärning för kommande generationer och allt levande på jorden. 

Gott Nytt År
Önskar en som fortsätter i gamla hjulspår

måndag 30 december 2013

Glädjande, Sverige har lämnat topplaceringen

Nu är vi på väg ner och vi närmar oss EU-genomsnittet. Tidigare toppade vi skatteandelen av BNP. Detta stärker Sveriges konkurrens- och attraktionskraft. Se inklippt text från text-TV nedan


 109 SVT Text         Måndag 30 dec 2013
   INRIKES PUBLICERAD  30 DECEMBER      
                                        
  Svenska skatter inte längre högst     
                                        
  Sverige har inte längre världens      
  högsta skatter. Ny statistik visar att
  Danmark, Belgien och Frankrike gått   
  om, rapporterar Ekot.                 
                                        
  Som högst låg de svenska skatterna på 
  runt 50 procent av bruttonational-    
  produkten.                            
                                        
  Nu har de sjunkit till under 45       
  procent, en sänkning på över hundra   
  miljarder kronor.                     
                                        
  Fortsätter utvecklingen i samma takt  
  kommer Sverige att vara nere på       
  EU-genomsnittet 40 procent inom sex,  
  sju år.                               

söndag 29 december 2013

S döljer medvetet krav från V och MP

I opinionsmätningar visas framgång för S. På pappret ligger kommande regeringskonstruktion, med S, V och MP. Det är många dagar kvar till valet. Det är hög tid att väljarna ska få förtydligat vilken politik som en möjlig röd- röd-gröntstyre avser driva. För de flesta är detta oklart och särskilt de negativa effekterna. Ett x antal höjda skatter står på dagordningen, som inom restaurangbranschen och försämringar kring att anställa yngre. Man kan också notera förslag på förhöjda transportavgifter vilket inverkar på företags lönsamhet. Kortare transportavstånd gynnas vilket missgynnar företag i glesbygd och mindre orter. Enligt dagens opinionssiffror är S den tunga motorn i en vänsterregering. Samtidigt kommer inte V och MP att sälja sig för billigt för att passivt stödja en S-regering. Det kan innebära kännbara politiska krav men också ministerposter. 

Hur omvärlden ska uppfatta Vänsterparitet i en regering är intressant, för om jag inte är helt fel ute, än hänger Marx kvar i en del partilokaler.V är beroende på verksamhet emot företagsvinster . Men vad mer har de i skjortärm. För något mer borde skilja. Det var inte länge sedan som S ville ta över företagens produktionsmedel med löntagarfonder. En fråga som borde passa V att åter driva, eller ?

MP har miljön överst på dagordningen. Miljöfrågorna är oerhört viktiga för jordens överlevnad. I en samhällsstruktur där vi idag har ett starkt beroende till billig energi, kan enstaka skattehöjningar på olika energislag inte betraktas annat än som en form av skatt, som drabbar landsbygden och de svagaste i samhället. Inte som avses, ett styrmedel för ett förändrat beteende.



lördag 28 december 2013

Svaga beslut kring socker och transfetter

Dålig på att skiva i min blogg, men nu blir det några rader om detta med svaghet kring nationellt förhållande till beslut kring livsmedel. Till en början har vill jag nämna transfetter, där Sverige har varit mycket passiva kring förbud. Det skulle försvåra för den industriellt producerade maten. Vem styr är det vi konsumenter eller är det industrin? Vi konsumenter representeras av våra folkvalda som har möjlighet att ingripa och förbjuda transfetter.

Till sockret. Man brukar prata om de tre vita giften: vitt mjöl, salt och socker. För mycket salt får vi i oss, särskilt med färdiglagad industri mat, men den allt för stora sockerkonsumtionen är ett gigantiskt globalt problem men som till en början måste hanteras nationellt. Över hela välden blir vi allt tjockare, i länder som tar efter västerländska levnadsvanor sker en snabb vikt uppgång. Det resulterar som en konsekvens, till en både ökad kortsiktig och långsiktlig sjukdomsutveckling. Övervikt leder till ökad risk för hjärt- och kärlproblem, samt inte minst diabetes. Till detta kommer höft och knäproblem.

Man kan naturligtvis säga att det är upp till var och en, men när befolkning far illa, mår dåligt och samhällets kostnader ökar till följd av livsstilen, då tycker jag att det i högsta grad krävs politiska beslut.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article18090049.ab?fb_action_ids=820691454624433&fb_action_types=og.recommends&fb_source=other_multiline&action_object_map=[190567327803274]&action_type_map=[%22og.recommends%22]&action_ref_map=[] 

söndag 1 december 2013



Sälj inte kommunens nyckelfastigheter

Karlskrona kommuns låneutrymme är i dagsläget för litet, vilket försvårar kommande investering där lån kan behövas. Det nämns ibland, att om kommunen säljer vissa fastigheter och sedan hyr, är det en lösning på problemet. Det stämmer, genom försäljning av fastigheter kan lånen på så vis minskas, då ges låneutrymme för nya investeringar där lån krävs. Det finns en baksida på medaljen med försäljning eftersom det på lång sikt ofta är en dyr lösning.

Under de senaste åren har flera framtidsinriktade projekt genomförts som värmekraftverket på Bubbetorp. Inom skolan har byggnader renoverats och kompletterats. Vattenkollektivet får förhoppningsvis bättre vatten när det filtreras genom Johannishusåsen. Många goda investeringar med långsiktlig avkastning i kunskap och bättre miljö har eller kommer att genomförts.

Förslag som innebär fastighetsförsäljning borde bekymra kommuninvånarna då detta inte är förenligt med en god ekonomisk hushållning av kommunens ekonomi. Försäljning av objekt är en dålig långsiktlig affär när kommunen förbinder sig att hyra i x-år. Ett exempel är Arena Rosenholm. Annat exempel är att låta extern part bygga och sedan äga och förvalta för oss viktiga fastighetsobjekt som en ny idrottshall.

Det är enkel mattematik. Den som köper vill ju naturligtvis få bra avkastning på sin investering och få lite extra över. De ser till att för dem via bra avtal säkra detta. Risktagandet är litet, medan den offentliga verksamheten stå för notan. Det är oftast mest ekonomiskt att kommunen själv äger fastigheter med unik verksamhet som man inte kan undvara som Arena Rosenholm.

Under en period sålde ett antal kommuner sina elnät och/eller elbolag. Några kommuner sålde sina fjärrvärmenät. Pengarna värmde gott i fickan ett tag. Detta medan kunderna fick kännbara höjda nät- och energiavgifter samtidigt som kommunerna gick miste om ev. överskott. Vi har i landet idag delvis samma diskussion kring den digitala infrastrukturen. Till kommuninvånarnas fördel har Karlskrona kommun kvar både elnät och energibolag.

Det är inget självändamål att kommunerna ska äga alla sina fastigheter där man har verksamhet. När kommunen har alternativ kan man med fördel hyra eller lägga ut verksamhet på annan part. Är det för dyrt i den aktuella lokalen, kan kommun söka efter bättre och billigare alternativ. Detta är inte möjligt när det gäller de flesta skolbyggnad, äldreomsorg och t.ex. Arena Rosenholm. När det finns alternativa lokaler, har kommunen ett bra förhandlingsläge och sitter då inte obekvämt i den externa partens knä.

Peter Christensen (fp)
Nättraby

lördag 27 april 2013

Högskolan, viktigt nav för utveckling i Blekinge



Öka och bredda utbildningarna på BTH med humaniora. Öka samarbetet med angränsande högskolor/universitet, detta uttalande antog Folkpartiet i Blekinge vid sitt årsmöte i Ronneby.

De mindre högskolorna är en mycket viktig bas för utveckling av näringsliv och är en grogrund för utvecklande och kreativa arbetstillfällen.  Det pågår en bantning där BTHs profil blir smalare och med färre inriktningar. Det har flaggats om en minskning med sjuhundra utbildningsplatser. Förutom sjukvårdsutbildningarna blir inriktningen allt mer begränsad och med styrka inom teknik och fysisk samhällsplanering. Humaniora i olika former har fått stryka på foten.
Med ett allt mer begränsat utbud får vi räkna med att allt fler blekingeungdomar söker sig till andra utbildningsorter. Särskilt yngre kvinnor flyr länet.  Vilket sätter avtryck på demografin och låg befolkningsutveckling. Varje krona som staten satsar regionalt på mindre högskolor är en god investering. Det är ett av de mest effektiva sätt att bedriva regionalpolitik, där statens investering i utbildning ger tillbaka i lokal utveckling och höjd utbildningsnivå.
En kraftfull satsning på BTH med större bredd inklusive humaniora, ger många positiva effekter till länet.  I högskolans närmiljö kan vi få ett ökat företagande med stärkt campuseffekt och till länet ges en generell höjd utbildningsnivå vilket ger näringslivet ökad växtkraft.
Kombination av teknik och humaniora är viktigt, områdena föder, ger inspiration och interagerar med varandra. Det är därför av vikt att det inom BTHs väggar sker en satsning på humaniora. En bra komplettering är även att öka humaniorautbildningarna i länet med att utveckla konceptet lärcenter där distansutbildning kan fylla upp en del av behovet. Goda och stabila kommunikationer mellan universitet och högskoleorterna i våra grannlän ger goda förutsättningar för ett fruktsamt samarbete mellan orterna.

Det unika geografiska läget med grannländer i Öster och i Söder kan med ett ökat samarbete mellan utbildningsorter och högskolor/universitet vara en av flera öppningar för ökat utbyte mellan länderna. Vi har mycket att ge och lära av varandra.

Folkpartiet i Blekinge
Anna Ekström                Peter Christensen
ordförande                    styrelseledamot

lördag 16 februari 2013

Bra med ändrade pensionsregler för riksdagsmän, men varför behandlas vi olika


De nuvarande pensionsreglerna för riksdagsmän är föreslagna att de ska ändras till betydligt mindre frikostiga. Det är ett förslag i rätt riktning. Men det som luktar lite vidbränt är att det föreslås gälla nyvald efter nästa val, ej sittande riksdagsmän.

Jag har inte glömt hur illa vi medborgare behandlades när det nya pensionssystem infördes. Vi vanligt dödliga fick ändrade regler under pågående match. När jag var tonåring gällde det gamla ATP-systemet, där räknades pensionen på de 15 bästa åren. Det vill säga det fanns gott om tid innan man behövde fokusera på att jobba ihop till pension. Men så ändrade man pensionssystemet till den totala livsinkomsten och med ett tak på årsinkomsten. Detta drabbade, särskilt de som var födda på 50-talet som studerat under många år eller var ute på andra äventyr. Det gick dessutom inte att kompensera retroaktivt med högre lön till följd av låg eller uteblivna inkomstår till följd av studier.

Riksdagsmän kan man inte hantera på samma sätt som vanliga medborgarna, det vill säga, här ändras inte pensionsvillkoren för sittande riksdagsmän utan bara för nyvalda.

onsdag 6 februari 2013

För tidig elitsatsning skadar mer än vad det ger.


Ger debattörerna mitt fulla stöd.

http://www.svd.se/opinion/brannpunkt/stoppa-elitsatsningarna-for-barn_7890828.svd

För tidig elitsatsning skadar mer än vad det ger. Det ska vara roligt att idrotta. Allt för många barn slutar för tidigt med idrott. En del beror på klubbarnas för tidiga elitfokusering. Resultatet är att vi idag har en allt för stor grupp ungdomar som rör sig för litet eller ingenting.

Politiker kan mer aktivt stödja och stimulera klubbar som fokuserar på att det ska vara roligt, och som också tillåter att barnen håller på med flera olika idrotter. Finns många exempel, men de berörda idrotterna förstår nog förhoppningsvis själva.

Den politiska styrning kan med fördel utföras med kriterierna för aktivitetsbidrag. Riksidrottsförbundet har även de ett ansvar i frågan.

Peter Christensen
(fp)

fredag 18 januari 2013

Rehabilitering med sjukgymnastik viktig för MS-patienter

För patienter med MS, Multipel skleros är sjukgymnastik viktig för att få upp rörlighet och livskvalité. Inom Blekingesjukhusets regi har organiserats rehabiliteringsgrupp där ca 10 personer med hjälp av
sjukgymnaster haft gemensamma rehabiliteringsövningar. De som deltagiti sjukhuset rehabgrupp i Karlskrona har kommit från östra delen av länet.

Som bekant lider blekingesjukhuset av för höga kostnader, därför har denna rehabiliteringsgrupp lagts ner. Det åligger således primärvården att ta hand om och ansvarar för rehabiliteringen framöver. Det är i
sig inte helt fel utifrån ansvarsområden och organisation. Men effekterna av denna förändring är inte optimal eftersom kostnaderna är kvar inom landstinget och dessutom med stor sannolikhet blir högre.
Den framtida rehabiliteringen kommer att utföras med högre personaltäthet, vilket ökar landstingets kostnader. En annan mycket viktig faktor är den sociala faktorn när man kontinuerligt får träffas
i den gemensamma rehabiliteringsgruppen. Den sociala delen måste vägasin för denna patientgrupp.

Det är klokt att renodla verksamheterna för bättre kostnadseffektivitet men det kan i vissa fall leda till ett feltänk och ökade kostnader som denna beskrivning visar. Dessutom kan resultatet bli något sämre om inte helheten vägs in, den sociala kontakten med andra i samma situation är viktig för höjd livskvalité.

Peter Christensen (fp)

torsdag 17 januari 2013

Arbetsförmedlingen i kommunal regi


Vikariebrist inom förskolan

Under en längre tid har det varit känt att förskolorna i Karlskrona lidit av vikariebrist. Allt för ofta är konsekvensen att förskoleavdelningarna är underbemannade. Detta inverkar negativt på den pedagogiska verksamheten liksom ökar risken för alvarliga tillbud. Facket har aviserat om risken om att avdelningar måste stänga när personal inte kan ha full tillsyn.

Barn och ungdomsförvaltningen, har problemet på dagordningen med budskapet det finns inga vikarier att få tag i. Vårt problem är inte unikt. I Malmö bjuder man in förskollärare från Köpenhamn, där det finns visst överskott.

Min reflektion är att något inte stämmer. När det väl blev en medial nyhet om problemet, började samtalen strömma in till barn och ungdomsförvaltningen med intressenter. Många vill jobba inom barnomsorgen. Det är förmodligen många som slår sig av tanken att det här är märkligt. Fungerar inte kommunens vikarierekrytering, fungerar inte arbetsförmedlingens vikarierekrytering. fungerar inte dialogen mellan kommun och arbetsförmedling? Frågorna är många. I vilket fall gav tidningsartiklarna många intressenter att höra av sig till förvaltningen och det är glädjande.

Se möjligheter utanför ramarna

I Blekinge och i Sverige och även för den delen inom EU har vi för hög arbetslöshet, vilket varierar inom olika yrkesgrupper. Vi har en oroande hög ungdomsarbetslöshet. S.k. enkla jobb behövs det fler av eftersom allt för många saknar en avslutad gymnasieutbildning. Men det behövs också en ökad flexibilitet, att våga se möjligheter utanför fastlagda ramar.

Arbetsförmedling i kommunal regi

Önskar att jag sitter inne med facit, men det gör jag inte. Har haft funderingar på om det kan finnas fördelar med att driva lokal arbetsförmedling i kommunal regi. Vad kan då bli bättre. Kommunerna är till en början stora arbetsgivare, en intressant faktor är drivkraften om att sänka antalet med försörjningsstöd är hög i kommunerna. Det görs bäst med ett arbete. Driver då även kommunen den lokala arbetsförmedlingen finns en tydligare och stark drivkraft att få fler i arbete. Koppling mellan lediga kompetenser och kommunens arbetsmarkandsenhet blir starkare. Till detta förstärks dessutom sambandet mellan arbetslediga med Komvux och gymnasieskolan.