Vindkraft ersätter inte kärnkraft

Med en insändare för en tid sedan skriver ett antal Blekingska vänsterpartister “Vi har väntat länge nog nu”. De lyfter klimatfrågan och det är bra, det är en av våra viktigaste framtidsfrågor men deras resonemang haltar. Det handlar om att vindkraftsprojektet Blekinge Offshore kan producera lika mycket el som ett kärnkraftverk. Att ersätta kärnkraft med vind och solkraft är inte möjligt om vi inte är beredda på att öka produktionen av fossilel. Jag är en god vän av förnyelsebar energi av den anledningar har jag på nätet nästan dagligen följt fördelningen av elproduktionen i Sverige. Hur den varierar över dygnet i förhållande till kyla, vind etc.

Det som kan göra en miljövän besviken är att vindkraft inte ersätter kärnkraft, blåser det bra drar man ner på vattenkraften. Solkraft är tyvärr ännu försumbar liten i Sverige. När det blåser på bra kan vindkraft komma upp i ansenlig andel av produktionen, det kan röra sig om 35 % av produktionen. Det som då sker är att kärnkraftsproduktionen är oförändrad medan man drar ner på vattenkraften. Det är hela tiden vattenkraften som är den nationella regulatorn i förhållande till behovet. Vindkraften och solkraft kan ses som ett miljömässigt plus vid vattenbrist och vi kan spara vatten i dammarna, men är de överfulla och vatten släpps förbi är den miljömässiga och ekonomiska vinsten obefintlig.

Under de riktigt kalla vindstilla dagarna i januari där produktionen låg kring 25 000 MW, gick all tillgänglig energiproduktion för fullt och vi hade dessutom en viss import av el.

Åter till kärnan i frågan, det är att vår elproduktion behöver anpassas till de dagarna när det är 25 minus över hela landet och vindstilla. Det är fullt möjligt att vi helt eller delvis kan ersätta kärnkraft med förnyelsebara energiproduktionen, med nuvarande förutsättningar är det främst med utbyggd vattenkraft som detta kan ske. Vind och solenergi kan ses som komplement där man indirekt kan spara vatten och lagra överskottsenergin i vattendammarna. En starkt förhoppning är att vi på sikt kan få se bättre miljövänliga energilagringslösningar men där är vi inte riktigt ännu.

Peter Christensen  (L)

Bastasjöplanerna överensstämmer inte med folkhälsopolicyns ambitioner

En bra folkhälsa, att vi mår bra helt enkelt. Är viktigt för alla, vi har ju bara ett jordeliv att ta hand om, och den tiden ska vi ta tillvara. Med en i länet gemensam folkhälsopolicy som antagits av landsting, kommunerna, länsstyrelse och region är avsikten att alla parter ska göra sitt till för en bättre folkhälsa. Det största ansvaret ligger naturligtvis på den enskilde, där samhällets offentliga aktörer kan bjuda till genom att skapa rätt förutsättningar.

Rubrikpunkterna i folkhälsopolicyn är Goda livsmiljöer, Psykisk hälsa, Drogor (ANDTS) samt Hälsobefrämjande miljöer och levnadsvanor, därtill kommer ett antal underpunkter. Varje punkt i sig är intressant att lyfta upp och föra en fördjupad debatt kring, men här vill jag sätta fokus på hälsobefrämjande miljöer och levnadsvanor.

Grönområden och naturområden.

I närtid har skogsområdet kring Bastasjön varit i hetluften med ett förslag om ett utvidgat bostadsbeståndet. Lösningen är i sig smart, bostadsöar utspritt i ett stort skogsområde som sammanbinds i en cirkel med en väg. Det befrämjar en smart kollektivtrafik, vilket är bra. Det jag ifrågasätter är hur ser tillgången till tätortsnära skogsområden ut. Så som tätorten Karlskrona är belägen är de tätortsnära skogsområdena klart begränsade.

Folkhälsopolicyn lyfter särskilt: “att i samhällsplaneringen beakta grön- och naturområdens betydelse för friluftsliv, rörelse och rekreation. “

Bastasjöplanerna stämmer inte fullt ut överens med folkhälsopolicyns ambitioner. Om det blir verklighet av att bebygga Bastasjöområdet enligt planerna kommer skogsområdets funktion som varande stärkande ur ett folkhälsoperspektiv att begränsas.  Det  är min förhoppning att man vid planering av kommande bostadsområden särskilt beaktar att inte försämra tillgängligheten till eller minska de tätortsnära skogsområden i Karlskrona kommun.

Peter Christensen (L)

Nättraby

Färgad asfalt till cykelvägar

Fredagen den 13 maj bevittnade jag nästan en cykelolycka på Östra Hamngatan i Karlskrona mellan cyklist och en joggar som deltog i någon form av gemensam aktivtet. Två ambulanser anlände osv. En helt onödig olycka. Det finns mer att önska kring säkerheten när fotgängare och cyklister ska samsas. Längs alltför många sträckningar är det säkrare för alla parter att cyklister färdas på bilvägen. Även för bilister, eftersom det i många korsningar är svårt att beräkna att cyklister i hög fart kan komma på den korsande cykelvägen.  

Att inte fler olyckor sker är tur. Kommunen driver glädjande en kampanj om att fler ska cykla till jobbet. Bra initiativ. Cyklar man till o från jobbet trampar man på, det är inte en söndagstur när man tittar på fåglar. Cyklister är då hänvisade till cykelvägar där i bästa fall en smal linje avskiljer till fotgängare. Cyklister som vill snabbt till o från jobbet cyklar farligt nära barn, barnvagnar, hundar i koppel, grupper av fotgängare som inte har en aningen om att cyklister kan komma farande osv.

Jag har vid olika tillfällen lyft önskemålet om en supercykelväg mellan Trossö och Sunnakanalen. Nu vill jag utvidga säkerhetstänket till att även föreslå röd asfalt till cyklister. Om cykelbanorna har en tydlig avvikande färg, ökar säkerheten enär fotgängare noterar att här är en cykelväg och håller sig undan. De som avser att korsa en cykelväg blir per automatik mer uppmärksam om det kloka i att kolla åt sidorna. Röd asfalt kan med fördel anläggas på de riktigt frekvent använda stråken på Trossö.

Fastna inte på färgen röd, det är bara ett förslag, det kan var lila, rosa eller annan färg som passar i Karlskronas miljö, men den ska vara tydlig och sticka ut och signalera till fotgängare att här är där en cykelväg. Färgad cykelväg används i andra länder som har kommit lite längre i frågan.

Peter Christensen (L)

Nättraby

Inrätta barn och ungdomshälsa i Blekinge.

Den psykiska ohälsan bland ungdomar har ökat de senaste 20 åren. Oro, ångest eller
sömnproblem har nästan trefaldigats sedan 1990-talet enligt Sven Bremberg, docent i
socialmedicin vid Karolinska institutet. Till detta kommer att allt fler ungdomars fysiska
inaktivitet kan leda till övervikt. Landstinget i Blekinge ser med oro på utvecklingen. Köerna
har vuxit till ungdomsmottagningen, det kan vara upp emot två månaders väntetid. Detta har
föranlett att en extra miljon har utlovats till ungdomsmottagningen.

Enligt min uppfattning är denna miljon inte tillräcklig. Landstinget behöver tänka nytt, hitta
nya sätt att i tid möta barn och ungdomar och deras ohälsa. I Kronoberg har man inrättat en
barn- och ungdomshälsa. Barn, ungdomar och vårdnadshavare kan där få hjälp vid lättare
psykiska åkommor som till exempel oro, sömnproblem eller återkommande magont. På
mottagningen finns kompetenser som sjuksköterskor, socionomer, psykologer, kuratorer,
behandlings-pedagoger och psykoterapeuter. Ringer ett barn eller en ungdom till
mottagningen är det en människa som svarar, inte en telefonsvarare.

Alla parter som arbetar med ungdomars hälsa i Blekinge gör sitt bästa, men det är upp till
politikerna att skapa rätt fortsättningar att lyckas. BUP, barn och ungdomspsyk i Blekinge gör
ett fantastiskt arbete. De tar emot och hjälper. Om vi hade haft en barn- och ungdomshälsa
som kan backa upp i nivån mellan BUP, skola, primärvården, ungdomar och
vårdnadshavare, hade antalet ungdomar som behövt söka vård hos BUP kunnat minska och
med det kan BUP ge mer tid till de mer tyngre patienterna. Med inrättande av barn och
ungdomshälsa kan barn och ungdomar ges hjälp i ett tidigare skede vilket förkortar lidande
och påskyndar tillfrisknande.

Allianspartierna, M, L, C och KD har gemensamt motionerat i frågan om inrättande av en
barn och ungdomshälsa.

Peter Christensen (L)
Andre vice ordförande
för landstingets Psyk- o habilteringsnämnd