Just som vi trodde att vi äntligen skulle kunna
diskutera de viktiga framtidsfrågorna för Blekinges sjukvård, blossade
sjukhusdebatten upp igen. Den splittrar vårt län, men det värsta är att den
splittringen är helt onödig och kostar oss tid och pengar som vi behöver till
att ta itu med viktigare frågor. Vi konstaterar också att den verklighetsbild
som presenteras ofta inte stämmer.
Utgångspunkten tycks nämligen vara att vi skulle få mera
resurser med ett sjukhus och att Blekinge kommer att kunna förse sina invånare
med all tänkbar specialistvård. Det är en utopi att inom ett litet landsting
som Blekinge kunna tro att vi ska kunna leverera sjukvård i nivå med ett
sjukhus i ett av de största landstingen.
Vi samarbetar redan nu med andra landsting och snart kommer
strömmen av patienter mellan landstingen att bli ännu större än idag. Då gäller
det att Blekinge förutom en god generell vård också har ett antal
spetskompetenser inom vissa områden, så att vi kan erbjuda grannarna från
Skåne, Kronoberg och Kalmar något i utbyte. Det är en ren överlevnadsfråga
eftersom Landstinget Blekinge ska betala för den vård som blekingarna utnyttjar
i de andra områdena. Vi klarar oss inte utan omfattande samarbete mellan
landstingen.
Vi ser redan idag att patienter som inte är akut sjuka gärna
reser till det sjukhus där det finns bäst kunskaper – och detta kommer alltså
med största sannolikhet att öka i omfattning. Att vi skulle ha för stora
avstånd till vården här i södra Sverige är till stor del hemmablindhet. När det
gäller så kan ju karlskronabor åka till Karlshamn för ortopediska operationer.
Vi blekingar kan åka ännu längre om vi bara vet att vi får bra vård. Den
gränslösa vården är inte något farligt utan ger tvärtom möjligheter, kanske
kommer vi också i högre utsträckning att kunna utnyttja vårdresurser i andra länder
i vår geografiska närhet.
Landstingen kan bara hävda sitt existensberättigande så
länge vi som politiker inte bedriver politiska spel utan tar vårt ansvar och ser
till de verkliga behov som finns. Vi ska inte föra våra väljare bakom ljuset,
alltför många av dem tycks inte känna till den frihet att välja vård som redan
finns och kommer att bli större inom kort. Den öppna länsgränsen är redan nu
ett faktum. SoL-partiet i Sölvesborg som går till val på en öppenhet som redan
är beslutad är av detta skäl ett kraftfullt slag i luften.
Nej, fyra utredningar räcker, vi ska inte ha flera dyra
utredningar som dessutom riskerar att fördröja nödvändiga satsningar på våra
båda lasarett. Att i det läget projektera och bygga ännu ett lasarett samtidigt
som de två befintliga under lång tid ska flytta ihop, ja, det är ett scenario
som förskräcker.
Vi kommer att bli tvungna att begrava idén om ett sjukhus i
Ronneby, frågan är bara när och hur mycket den orealistiska idén har kostat
fram till dess. Det vi i stället borde ta tag i är exempelvis: välbehövliga friskvårdssatsningar
som minskar sjukvårdskostnader på sikt, skenande medicinkostnader, bättre samverkan runt patienten –
patientlots, samverkan mellan landsting och kommuner (att komma ifrån "vi
och dom-attityder"), Folkpartiets förslag om äldrevårdscentraler, rekrytering
av undersköterskor, lönefrågor och så vidare.
Tillsammans kan vi i landstinget göra storverk. Men då
gäller det att vi snarast kavlar upp ärmarna , börjar jobba med konkreta frågor
och slutar diskutera dyra utopier som aldrig blir av.
Peter Christensen FP
landstingsfullmäktigekandidat/förstanamn på landstingslistan för Folkpartiet i Karlskrona
landstingsfullmäktigekandidat/förstanamn på landstingslistan för Folkpartiet i Karlskrona
Elsmari Furuvall Mattsson FP
landstingsfullmäktigekandidat/andranamn på landstingslistan för Folkpartiet i Karlskrona
landstingsfullmäktigekandidat/andranamn på landstingslistan för Folkpartiet i Karlskrona