Sjukhusdebatten tar fokus från det som är viktigare – framtidens sjukvård i Blekinge

Just som vi trodde att vi äntligen skulle kunna diskutera de viktiga framtidsfrågorna för Blekinges sjukvård, blossade sjukhusdebatten upp igen. Den splittrar vårt län, men det värsta är att den splittringen är helt onödig och kostar oss tid och pengar som vi behöver till att ta itu med viktigare frågor. Vi konstaterar också att den verklighetsbild som presenteras ofta inte stämmer.

Utgångspunkten tycks nämligen vara att vi skulle få mera resurser med ett sjukhus och att Blekinge kommer att kunna förse sina invånare med all tänkbar specialistvård. Det är en utopi att inom ett litet landsting som Blekinge kunna tro att vi ska kunna leverera sjukvård i nivå med ett sjukhus i ett av de största landstingen.

Vi samarbetar redan nu med andra landsting och snart kommer strömmen av patienter mellan landstingen att bli ännu större än idag. Då gäller det att Blekinge förutom en god generell vård också har ett antal spetskompetenser inom vissa områden, så att vi kan erbjuda grannarna från Skåne, Kronoberg och Kalmar något i utbyte. Det är en ren överlevnadsfråga eftersom Landstinget Blekinge ska betala för den vård som blekingarna utnyttjar i de andra områdena. Vi klarar oss inte utan omfattande samarbete mellan landstingen.

Vi ser redan idag att patienter som inte är akut sjuka gärna reser till det sjukhus där det finns bäst kunskaper – och detta kommer alltså med största sannolikhet att öka i omfattning. Att vi skulle ha för stora avstånd till vården här i södra Sverige är till stor del hemmablindhet. När det gäller så kan ju karlskronabor åka till Karlshamn för ortopediska operationer. Vi blekingar kan åka ännu längre om vi bara vet att vi får bra vård. Den gränslösa vården är inte något farligt utan ger tvärtom möjligheter, kanske kommer vi också i högre utsträckning att kunna utnyttja vårdresurser i andra länder i vår geografiska närhet.

Landstingen kan bara hävda sitt existensberättigande så länge vi som politiker inte bedriver politiska spel utan tar vårt ansvar och ser till de verkliga behov som finns. Vi ska inte föra våra väljare bakom ljuset, alltför många av dem tycks inte känna till den frihet att välja vård som redan finns och kommer att bli större inom kort. Den öppna länsgränsen är redan nu ett faktum. SoL-partiet i Sölvesborg som går till val på en öppenhet som redan är beslutad är av detta skäl ett kraftfullt slag i luften.

Nej, fyra utredningar räcker, vi ska inte ha flera dyra utredningar som dessutom riskerar att fördröja nödvändiga satsningar på våra båda lasarett. Att i det läget projektera och bygga ännu ett lasarett samtidigt som de två befintliga under lång tid ska flytta ihop, ja, det är ett scenario som förskräcker.

Vi kommer att bli tvungna att begrava idén om ett sjukhus i Ronneby, frågan är bara när och hur mycket den orealistiska idén har kostat fram till dess. Det vi i stället borde ta tag i är exempelvis: välbehövliga friskvårdssatsningar som minskar sjukvårdskostnader på sikt, skenande medicinkostnader, bättre samverkan runt patienten – patientlots, samverkan mellan landsting och kommuner (att komma ifrån "vi och dom-attityder"), Folkpartiets förslag om äldrevårdscentraler, rekrytering av undersköterskor, lönefrågor och så vidare.

Tillsammans kan vi i landstinget göra storverk. Men då gäller det att vi snarast kavlar upp ärmarna , börjar jobba med konkreta frågor och slutar diskutera dyra utopier som aldrig blir av.

Peter Christensen  FP
landstingsfullmäktigekandidat/förstanamn på landstingslistan för Folkpartiet i Karlskrona

Elsmari Furuvall Mattsson FP
landstingsfullmäktigekandidat/andranamn på landstingslistan för Folkpartiet i Karlskrona

Utöka den allmänna förskolan till 30 timmar per vecka

Genom att utöka den allmänna förskolan, den avgifsfria delen, till 30 timmar per vecka, kan jämställdheten öka när pojkar och flickor kan ges en djupare och mer likvärdig grund att stå på. Läsförståelse hos pojkar kan öka och fler tjejer ser teknik som spännande och kul.

Jämställdhet är en av de viktigaste frågorna för Folkpartiet. I ett liberalt samhälle ska inte könet vare en begränsning. Genom att se på hur livsinkomsten skiljer mellan män och kvinnor, där kvinnor i genomsnitt tjänar 85% av mannens livsinkomst, signalerar det om ett djupt inbyggt systemfel. Fysiskt och verbalt våld mot kvinnor förtrycker. I skolan ligger betygen högre för tjejer medan allt för många killar inte bryr sig. Att utöka den allmänna förskolan till 30 timmar i veckan kan vara ett sätt att ge särskilt pojkar bättre läsförståelse och högre motivering.

Vi möts av FI och V som är ett vänsterperspektiv vill öka jämställdheten i samhället. Deras medicin är förödande, höjda skatter, avskaffande av RUT, begränsad valfrihet etc. Detta leder till färre jobb inom den privata sektorn som i sin tur leder till försvagning av den offentliga sektorn. Dessa nedskärning gynnar inte jämställdheten utan stärker utanförskapet.

Könsroller formas i hemmet men kan bemötas och jämnas ut i förskolan och skolan. Jämställdheten kan i skolan ge eleverna en ökad medveten och kunskap. Mycket ligger i ett respektfullt beteende. Det svårare är att yrkesvalen sker efter ett djupt likformat mönster. Föräldrarnas utbildningsnivå triggar, liksom att det är få som väljer utanför ramarna. Tjejerna dras till det vårdande och killarna till det tekniska. Det visar sig också i lönerna, de yrken som vårdar människor belönas betydligt lägre än de yrken som vårda teknik. Det mer absurda är att t.ex. förskollärare med högskoleutbildning har en lägre livslön än t.ex. en elektriker utan högskoleutbildning. Folkpartiet vill införa ett genusperspektiv i hela utbildningssystemet.

Männens uttaget av föräldrapenning ökar men väldigt långsamt. Det visar sig att om båda föräldrarna har en likvärd utbildning och lön sker uttaget av föräldrapenning mer jämställd. Således är det fullt möjligt att vi ska kunna få ett mer jämställt uttag av föräldrapenning. Folkparitet vill införa en tredje pappamånad och avskaffa vårdnadsbidraget. Vårdnadsbidraget är en kvinnofälla. Viktigt är också en mer jämställd fördelning vid vård av sjukt barn.

Utbildning ska betala sig liksom att Folkparitet vill införa karriärtjänster inom kvinnodominerande yrken. Inom t.ex. vård och förskolan. Utbildning och ambition måste betala sig. Det borde t.ex. bli mer lönsamt att vidareutbilda sig till speciallärare eller specialistsjuksköterska.

Peter Christensen (fp)

Kandidat landstingsfullmäktige

Liberalism står upp för mänskliga rättigheter, jämlikhet o demokrati.

Lyssnade med ett halvt öra på en debatt från Almedalen. En vältalig man förfasade sig över den liberala politiken som vår regering står för. Han var underförstått en varm förespråkare för en vänsterregering. Denna sanning lyfts sällan fram vad är motsatsen till ett liberalt samhälle. Enligt Wikipedia beskrivs den liberala ideologin enligt följande:

Liberalism (av latin liber, fri) är en politisk ideologi med individens frihet som grundläggande värde.^[1] Exakt definition försvåras av att betydelsen av ordet varierar med tidsepok och världsdel. Liberalism kan dock allmänt sägas vara nära förbundet med individuell frihet, mänskliga rättigheter, jämlikhet, yttrandefrihet, privat äganderätt, religionsfrihet, demokrati.

Det innebär att om vi får en vänsterregering som motarbetar liberalism får vi också vara beredda på en politik som sträva i en motsatt riktning i förhållande till punkterna som nämns i ovan nämnda definition. Det vore därför vara klädsamt om de rödgröna förtydligar sitt förhållande till ett liberalt samhälle. Jag tillhör de som inte vill leva i ett samhälle som strävar i motsatt riktning. Tyvärr är få av oss införstådda med konsekvenserna av de starka röda influenserna som strävar för ett icke liberalt samhälle. 

I Sveige är valet av och närhet till föräldrar viktigt för möjlighet till karriär.

Höj lönerna för lägre chefer och andra tyngre nyckelroller ger ökad jämställdhet. Som resultat kan vi få se kvinnor  på högre positioner inom näringslivet så även i den offentliga sektorn Kanske kräver en förklaring.

Vi har i förhållande till andra länder låg löneutveckling, ett ökat formellt ansvar ger normalt ett lönepåslag, men hur mycket?  Det kan dessutom innebära att övertidsersättning förhandlas bort. Kvinnor gifter sig ofta med likasinnade, med motsvarande utbildningsnivå, och karriärssträvan.  Ofta sammanfaller de viktigast karriärsåren där hårt arbete och engagemang förväntas med barnaåren. Att då också ständigt vara bered att hämta sjuka barn på förskola eller skola, att behöva gå en viss tid för att hämta barn, är inte bra om man samtidigt sitter på ett viktigt möte eller liknande. Det finns förmodligen en man också men eftersom han kanske just den veckan är på tjänsteresa är det inte alltid att räkna med.

RUT ger viss ekonomisk lättnad där möjlighet ges till skattesubvention vid köp av hemhjälp. Tyvärr räcker inte detta eftersom timmarna och kostnaderna vid anställning av hemhjälp överstiger avdraget. Utifrån detta resonemang ser jag att om lönenivån behöver höjas för lägre chefer och andra nyckelpersoner  och möjligheten förbättras till att införskaffa hemhjälp kommer vi att få se fler kvinnor på höga passioner inom näringsliv och offentlig sektor.

När personer i Sverige med lyckad karriär intervjuas kommer ofta fram ett tack till andra personer i dras omgivning som ställt upp, vanligen föräldrar.  I Sverige är detta tyvärr nödvändigt. I Sverige är valet av föräldrar viktigare än valet av utbildningen och karriärsförutsättningar på jobbet.

Peter Ch

Mer slöjd och teknik i skolan

M lyfter centralt en trevare om att elever ska kunna välja bort slöjd till förmån för programmering. Jag tycker det är en tråkig utveckling. De flesta elever får mer än tillräckligt med datorer i deras tillvaro. Får många elever är det bara i skolan de kommer i kontakt med en hyvelbänk eller en nål och tråd. Jag mins själv att jag från första klass längtade till klass fyra när jag skulle börja träslöjd, det var en stor dag när den var där. Mina barn likaså, slöjden är mycket viktig för dem. Så även ämnen som hemkunskap, längtan efter det praktiska i vår vardag är tydligt. 

De praktiska delarna är viktiga för att kunna klara sin vardag under livet. Min uppfattning är att vi egentligen har för lite praktiska teknikinslag i skolan, vilket senare visar sig i svårigheten att rekrytera till tekniska utbildningar. Programmering är ett teoretiskt ämne och där är det inga större svårigheter att senare fånga elevers intresse.

S försvårar för att arbeta i Sverige

Socialdemokraterna trampar på med fortsatt med en trångsynt protektionistisk politik. På deras hemsida har jag kopierar följande.

"Vi sätter jobben först – i Sverige och i Europa. Vi vill ha ett EU som fokuserar på rätt saker med satsningar på fler jobb, rättvisa villkor och miljö. Svenska avtal och villkor ska gälla alla som jobbar i Sverige, oavsett varifrån man kommer."

S menar på fullt allvar att det ovanstående ska gälla alla som arbetar i Sverige. Då måste de till en börja menar de som rent fysiskt befinner sig på Svenskt teoratorium, många jobb är idag gränslösa, så om ett jobb utförs åt ett Svenskt företag kan det utföras i Sverige eller i ett annat land, så sitter man på en stol i Sverige och utför ett jobb ska man ha Svenska villkor, men utför man samma jobb och sitter på en stol i Köpenhamn eller Grekland då gäller inte Svenska avtal och villkor.

De företag som vill hyra in Utländska expert får en kortare insats får en massa krångel om dessa är anställda med andra då ofta bättre villkor än de Svenska. Exempel är även forskare som arbetar tillfälligt i Sverige men har kvar sin anställning i sitt hemland.

Jag är klart orolig över socialdemokraternas signaler om att försvåra för samarbete över landsgränserna. Det nationalistiska får inte ta över i ett öppet Europa. Man måste ställa sig frågan om det är ett nationalistiskt krav om att jobba i Sverige eller även det omvända ska gälla. När t.ex. en IT-konsult från Sverige som ska utföra ett arbete i Danmark ska denne då få höjd lön och kanske kortare arbetstid eller när uppdrag ska utföras i ett land med lägre löner och kortare semester ska lönen sänkas osv.

Vi måste värna den fria handeln och den fria möjligheten att jobba och studera i annat EU-land, inte införa begränsningar och krångel.

Peter Christensen (FP)
Nättraby

1999, Gekland och Sverige uppfyllde ej EMU kraven

EMU är en het fråga i EP-valet, passar på att söka lite bakgrundsfakta till varför Sverige står utanför, det kanske finns en bra förklaringen, vi fick helt enkelt inte vara med. Vi tillsammans med Grekland uppfyllde inte kravet.

Noterade följande i wikipedia:

Den 1 januari 1999 genomfördes det ”tredje steget” eller ”tredje etappen” då euron infördes som elektronisk valuta i elva medlemsstater: Belgien, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Portugal, Spanien, Tyskland ochÖsterrike. Danmark och Storbritannien valde att stå utanför valutaunionen, medan Grekland och Sverige inte uppfyllde kraven för att få delta. Samtidigt övertog ECB ansvaret för penningpolitiken.

På den tiden spelade vi i samma ekonomiska division som Grekland. Mycket har hänt sedan dess. Vi har under två valperioder haft en fyrklöver med M, Fp, C och KD som lagt mycket energi på att stärka upp den Svenska ekonomin, vi står betydligt starkare idag än kring 1999. 

Personligen är jag oroad över att om höstens valresultat kommer att leda till ett rödgrönt styre. Höjda arbetsgivaravgifter, högre skatter och avgifter. Straffskatter på landsbygden et.c. Med en fyrklöver kommer vi att kunna fortsätta spela i den division som vi nu kämpat oss till. Med en rödgrön lagledning och med den strategi de aviserat är siktet inställt på en lägre division i Europaligan.

 

E85, etanolbil ej längre miljövänlig enligt Karlskrona kommun

I familjen har vi precis förvärvat en Ford Fucus flexiful 2010, det vill säga en bil som är anpassad för etanol E85 bränsle och som inte är direkt lastgammal. E85 i huvudsak ickefosilt bränsle, max 15 % bensin. Ny lagstiftning i ämnet har klassat bort mindre etanoldriva bilar. Det vill säga vår E85 bil är inte längre är en miljöbil enligt ny lagstiftning, även om den är skattebefriad som en miljöbil t.o.m. 2015. Samtidigt har vi en lagstiftning som kräver att alla bensinmackar har utbud med E85, detta för att främja användandet. Här kan man ha synpunkter om kravet är nödvändigt eftersom det kan kräver glesbygdsmackar.

Regeringens miljöambitioner kring frågan haltar betydligt. Den ena handen säger att vi strävar efter ett fosilfritt samhälle. Den andra handen säger att mindre för lätta etanoldrivna bilar inte ska betraktas som miljöbilar. Delvis kan jag hålla med om man tar till hela produktionsprocessen för etanol, som i sig inte är den miljövänligt bästa. Det är som frågan om att elbilar ska laddas med el från värmekraftverk, vind eller vattenkraft, inte kärnkraft, kol eller oljekraftverk. Det är en djupare och bredare debattämne.

Karlskrona kommun gör samma bedömning som riksdag och regering och följer samma regelverk om vad som ska betraktas som miljöbil. Det vill säga man sorterar bort många etanolanpassade fordon. Detta ställningstagande går stick i stäv med ambitionen om ett fosilbränslefritt Trossö och på sikt hela kommunen.

Peter Christensen

Natosamverkan

De östliga militära oroligheterna bör tas på allvar. Svenska politiker lyfter frågan om att vi behöver satsa mer på försvaret. Samtidigt flaggar ÖB att han vill se en fortsatt verkställighet på den beslutade försvarsplanen. I vilket fall är det som sker en varningssignal om att allt inte är som det ska. Vi ska inte drabbas av panik, vi måste ta det som sker med is i magen. Att panikrusta kan bli fel, vårt militära försvar kan säkert bli långsiktigt starkare men inget man fixar på några veckor genom att släppa till några miljarder.

Sverige är ett glest befolkat land med stora arealer. Ett näst intill omöjligt uppdrag att i sin helhet försvara vid ett militärt angrepp. Åtminstone inte med egen kraft. Nivån på det svenska försvaret är litet men vasst. Förhoppningsvis tillräckligt irriterande för en stormakt. 

Folkpartiets uppfattning är att Sverige ska gå med i Nato. Det är helt rätt ur resonemanget om att vi ska kunna försvara landet vid ett riktat hot. Den hotbilden slipper vi förhoppningsvis. Sverige är idag en neutral zon som är en värdefull geografisk buffert för Sverige liksom angränsande länder kring Östersjön. 

Sverige bör vara beredda att gå med i Nato om så krävs, vilket jag i nutid hoppas slippa uppleva. Med hänsyn till Finland och de baltiska länderna bör Sverige stå utanför Nato. Det är en lugnande faktor.

En hotbild som besvärar är att om Sverige blir avskärmat inte längre självförsörjande. Våra matförråd kommer snabbt att ta slut. Vi är också starkt beroende av import av kläder o teknisk utrustning. Behövs en nationell plan för att stärka vårt civilförsvar.

Väljarna söker ledarskap

Opinionssiffrorna fortsätter att peka uppåt för den rödgröna s.k. alliansen. Medan regeringspartierna uppenbart ser en nedåtgående trend. Vad söker väljarna? Medan partierna söker efter svaret i den förda politiken kan orsaken vara en annan. När Göran Persson ledde S och tappade regeringsmakten signalerade han kraftlöshet, en regeringströtthet som påverkar förtroendet och valutgången.

Det som då hände är kanske vad som sker just nu. S med allianspartnerns vädrar morgonluft, signalerar starkt att de vill ta över. Under två valperioder har de laddat batterierna och står beredda. Väljarna vill ha en utvilad och pigg ledning för landet. Sedan tror S, MP o V att det är deras politik som folk vill ha. Men se det tror inte jag, den rödgröna politiken kommer för många väljare som en kalldusch efter valet. Exempel är högre transportkostnader på landsbygden, flertal höjda skatter och avgifter. Försämringar för ungdomar att få jobb etc. Höjd moms.

Dristar mig till att ge regeringspartierna ett råd det är att sova ut en helg. Som utvilad kan man signalera ledarskap, styrka. Släpp inte utstakad politik, som har lyft Sverige. Den enskilda människans förmåga är det som utvecklar landet, återhållsamhet med utvecklingshämmande skattehöjningar, fortsätt med politik för en levande landsbygd, slutför den utstakade skolpolitiken, jobb till ungdomar med sänkt arbetsgivaravgift, sänkt moms inom servicebranscher som restaurang. 

Svårt att folkomrösta om sjukhusbyggnader

Att låta medborgarna få komma till orda i enskilda frågor med rådgivande folkomröstning är en demokratisk och viktig rättighet. Som vägledning i frågan kring i vilken/vilka byggnader framtidens sjukvård ska utföras kan en folkomröstning bli missvisande. Som man frågar får man svar. Att formulera frågor som täcker in olika eventualiteter är inte möjligt.

Tyvärr kretsar mångas uppfattning i frågan mer om andra faktorer är framtidens sjukvård. Öst – väst perspektivet är en tydlig faktor. Annat är avstånd till jobbet och möjlighet till nya arbetstillfällen, d.v.s. arbetsmarknadspolitiska skäl. Skattehöjningsproblematiken är en annan, vilket vissa intressegrupper i debatten helst inte pratar om. Framtida regionsbildning kan äventyras, frågan jag ställer mig är hur man kan få med denna aspekten vid en folkomröstning.

För mig handlar framtidens sjukvård om nya arbetsmetoder, ökat samarbete över länsgränserna för bästa specialistsjukvård, hur kan vi samarbeta bättre med kommunernas hemsjukvård så att vi kan minska inläggningen av patienter p.g.a. brister i äldreomsorgen. Viktigt är också att kunna ge äldre multisjuka bättre och rätt vård. Hur stärker vi primärvården och utvecklar en förebyggande hälsovården.

Genom att låta frågan dras i långbänk, vilket det allt mer tenderar att bli, riskerar splittringen mellan öst och väst bli allt djupare. En splittring som inte gynnar Blekinges utvecklingspotential.

Peter Christensen (fp)

Landstingsfullmäktigekandidat

Fokusera på framtidens sjukvård i Blekinge

Jag anser att vi ska gå vidare med de två sjukhus som vi har. Finns ett befintligt underhålls behov som vi inte kan vänta med. Dessa kostnader har vi oavsett om vi lägger ner eller utveckla de befintliga sjukhusen. Så som frågan nu hanteras är det förlamande.

Sjukvården i framtiden kommer att förändras, det är en sak som man kan vara säker på. Vi kommer att få se en ökad specialisering. Vi har mycket att vinna på att öka samarbetet i sydosthörnet, ser då i första hand Kristianstad, Växjö, Kalmar, Karlskrona och Karlshamn. Även sjukhus i övriga Sverige ska tas med i detta resonemang. Ev även utomlands. Det är en fördel, rent av en förutsättning för bra vård att man kommer upp i en viss volym för att kunna utveckla en bra specialistsjukvården. Det kan nås med ökat samarbete över läns- och landsgränserna. Alla kan omöjligen vara bäst på allt. Det kräver en mer öppen dialog mellan sjukhusen där det upp till parterna att både kunna ge och ta.

Framtidens specialistsjukvård behöver resursförstärkas. Därför måste vi vara försiktig med att binda för höga kostnader i byggnader, resurser som direkt tas från själva verksamheten/vården.

Blekinge är ett litet län, där de redan höga kommun- och landstingsskatterna är en hämmande utvecklingsfaktor. Att därutöver höja skatten med en och en halv, ja kanske två kronor för ett nytt sjukhus. Är direkt oansvarigt och riskerar hemma utvecklingen inom näringslivet lång tid framöver.

Peter Christensen (fp)

Kandidat till landstingsfullmäktige

Viktigt med decentraliserad lokal ledning

För någon dag sedan redovisades hur många statliga myndigheter med placeringsort utanför Stockholm, envisas med att ledningen och GD är placerad i Stockholm. Förvånar mig inte men är en oerhört tråkig utveckling. Stick i stäv med syftet med att decentralisera myndigheterna. Kan inte förneka att jag är lite förvånad över att vår regeringen inte pekar med hela handen och fullföljer decentraliserings syfte.

Utvecklingen handlar inte bara om statliga myndigheter utan även företag, blir allt mer centralstyrt från centralort. Lokala utvecklings och tillverkningsenheter blir själslösa när ledning inte är stationerad på orten.

En viktig del i lokal verksamhet är att ledning finns på orten. Så även ägarskap när det är möjligt. Företag som ägs lokalt och blir uppköpta av någon större koncern blir aldrig detsamma.  Det är lika viktigt för statliga verksamheter att ledning och GD är stationerad på orten och är närvarande. Ger en starkare lokal förankring till verksamheten vilket skapar ringar på vattnet som i sin tur sprider kraft till andra verksamheter. 

Fritidspolitikerns dilemma

Fritidspolitiker är man av intresse och att det ger mer än uppoffringen. Låter gnälligt men uppoffring menas att ta ledigt från jobbet, att varje vecka en eller flera kvällar vara borta från familjen. Att lägga ner ett antal timmar varje vecka på kvällen eller tidig lördagsmorgon.

När man väl har tid över till politiskt engagemang, d.v.s. vid ledighet under sommar och jul, ja då tar även proffspolitikerna ledigt och mötena är glesa. Sedan efter ledigheten när det blir fullt tryck på ledigheten och barnens läxläsningen påkallar oss vuxnas uppmärksamhet, barnens aktiviteter kör igång. Ja då kör även det politiska livet igång. Inte konstigt att "alla" går runt vidbrända.

Vi går nu in i supervalåret, först EP-valet i Maj och sedan våra egna val i september. Det gäller således att ta väl vara på jul- och nyårsledigheten och fylla på batteriet till brädden det kommer att behövas.

Till en politisk reflektion. Vad kan ett vallöfte innehålla, fler jobb, bättre miljö. Enkla löften, som alla kan skriva under på. Ibland nämns utrymme för nya reformer. Då ser jag en röd flagga. Jag är inte så hundra på att det är det vi behöver. Fokus borde ligga på att ta hand och utveckla och stärka det vi har. Där vill jag lista, barnomsorg, skola, äldreomsorg, handikappomsorg. Inom sjukvården finns stora utmaningar. Specialistsjukvården kan allt mer men är tyvärr ofta mycket kostsam. Vill se att primärvården ska bli bättre på förebyggande friskvård. Att vi blir bättre på vård av äldre, viktigt kunna ge äldre rätt vård och en värdig behandling. Tycker att primärvården har ett oförtjänt dåligt ryckte. En del väntar och besöker akuten rent i onödan. Akutsjukvården är just vad det heter, sjukvård för akut sjuka, och då måste vi alla känna full trygghet med primärvården.