Inför 2014 önskar jag mig.

Att miljön kommer i fokus. Vi källsorterar, satsar allt mer av offentliga medel på kollektivtrafik, handlar ekologiskt. Andelen vind och solkraft ökar. I Sverige har vi blivit bättre på storskalig biobränsle. Jätte bra.

Men, vi tar hellre bilen och allt oftare, vi flyger gärna och allt längre, ingen ska röra min solsemester. Vi gillar att handla ett plagg extra, bra att ha och det är ju billigt. Tvättmaskin och torktumlare tvättar för minsta fläck. När köket är omodernt, riva ut och in med nytt. Byter istället för att laga. Slänger fungerande tjock-TV, tjock-Tv-bergen växer runt om i välden. I varma länder  har allt fler luftkonditionering. Läkemedel läcker ut i naturen.
Försöker kortfattat beskriva livsstilen i västvärlden, vilken allt fler strävar efter.

Om vi alla kunde koppla konsekvens av våra beslut och handlande till miljöåverkan kan jordklotet bli en trevligare plats längre. Om vi alla halverar det ovannämnda gör vi en stor gärning för kommande generationer och allt levande på jorden. 

Gott Nytt År
Önskar en som fortsätter i gamla hjulspår

Glädjande, Sverige har lämnat topplaceringen

Nu är vi på väg ner och vi närmar oss EU-genomsnittet. Tidigare toppade vi skatteandelen av BNP. Detta stärker Sveriges konkurrens- och attraktionskraft. Se inklippt text från text-TV nedan

 109 SVT Text         Måndag 30 dec 2013
   INRIKES PUBLICERAD  30 DECEMBER      
                                        
  Svenska skatter inte längre högst     
                                        
  Sverige har inte längre världens      
  högsta skatter. Ny statistik visar att
  Danmark, Belgien och Frankrike gått   
  om, rapporterar Ekot.                 
                                        
  Som högst låg de svenska skatterna på 
  runt 50 procent av bruttonational-    
  produkten.                            
                                        
  Nu har de sjunkit till under 45       
  procent, en sänkning på över hundra   
  miljarder kronor.                     
                                        
  Fortsätter utvecklingen i samma takt  
  kommer Sverige att vara nere på       
  EU-genomsnittet 40 procent inom sex,  
  sju år.                               

S döljer medvetet krav från V och MP

I opinionsmätningar visas framgång för S. På pappret ligger kommande regeringskonstruktion, med S, V och MP. Det är många dagar kvar till valet. Det är hög tid att väljarna ska få förtydligat vilken politik som en möjlig röd- röd-gröntstyre avser driva. För de flesta är detta oklart och särskilt de negativa effekterna. Ett x antal höjda skatter står på dagordningen, som inom restaurangbranschen och försämringar kring att anställa yngre. Man kan också notera förslag på förhöjda transportavgifter vilket inverkar på företags lönsamhet. Kortare transportavstånd gynnas vilket missgynnar företag i glesbygd och mindre orter. Enligt dagens opinionssiffror är S den tunga motorn i en vänsterregering. Samtidigt kommer inte V och MP att sälja sig för billigt för att passivt stödja en S-regering. Det kan innebära kännbara politiska krav men också ministerposter. 

Hur omvärlden ska uppfatta Vänsterparitet i en regering är intressant, för om jag inte är helt fel ute, än hänger Marx kvar i en del partilokaler.V är beroende på verksamhet emot företagsvinster . Men vad mer har de i skjortärm. För något mer borde skilja. Det var inte länge sedan som S ville ta över företagens produktionsmedel med löntagarfonder. En fråga som borde passa V att åter driva, eller ?

MP har miljön överst på dagordningen. Miljöfrågorna är oerhört viktiga för jordens överlevnad. I en samhällsstruktur där vi idag har ett starkt beroende till billig energi, kan enstaka skattehöjningar på olika energislag inte betraktas annat än som en form av skatt, som drabbar landsbygden och de svagaste i samhället. Inte som avses, ett styrmedel för ett förändrat beteende.

Svaga beslut kring socker och transfetter

Dålig på att skiva i min blogg, men nu blir det några rader om detta med svaghet kring nationellt förhållande till beslut kring livsmedel. Till en början har vill jag nämna transfetter, där Sverige har varit mycket passiva kring förbud. Det skulle försvåra för den industriellt producerade maten. Vem styr är det vi konsumenter eller är det industrin? Vi konsumenter representeras av våra folkvalda som har möjlighet att ingripa och förbjuda transfetter.

Till sockret. Man brukar prata om de tre vita giften: vitt mjöl, salt och socker. För mycket salt får vi i oss, särskilt med färdiglagad industri mat, men den allt för stora sockerkonsumtionen är ett gigantiskt globalt problem men som till en början måste hanteras nationellt. Över hela välden blir vi allt tjockare, i länder som tar efter västerländska levnadsvanor sker en snabb vikt uppgång. Det resulterar som en konsekvens, till en både ökad kortsiktig och långsiktlig sjukdomsutveckling. Övervikt leder till ökad risk för hjärt- och kärlproblem, samt inte minst diabetes. Till detta kommer höft och knäproblem.

Man kan naturligtvis säga att det är upp till var och en, men när befolkning far illa, mår dåligt och samhällets kostnader ökar till följd av livsstilen, då tycker jag att det i högsta grad krävs politiska beslut.
http://www.aftonbladet.se/ledare/ledarkronika/danielswedin/article18090049.ab?fb_action_ids=820691454624433&fb_action_types=og.recommends&fb_source=other_multiline&action_object_map=[190567327803274]&action_type_map=[%22og.recommends%22]&action_ref_map=[] 

Sälj inte kommunens nyckelfastigheter

Karlskrona kommuns låneutrymme är i dagsläget för litet, vilket försvårar kommande investering där lån kan behövas. Det nämns ibland, att om kommunen säljer vissa fastigheter och sedan hyr, är det en lösning på problemet. Det stämmer, genom försäljning av fastigheter kan lånen på så vis minskas, då ges låneutrymme för nya investeringar där lån krävs. Det finns en baksida på medaljen med försäljning eftersom det på lång sikt ofta är en dyr lösning.

Under de senaste åren har flera framtidsinriktade projekt genomförts som värmekraftverket på Bubbetorp. Inom skolan har byggnader renoverats och kompletterats. Vattenkollektivet får förhoppningsvis bättre vatten när det filtreras genom Johannishusåsen. Många goda investeringar med långsiktlig avkastning i kunskap och bättre miljö har eller kommer att genomförts.

Förslag som innebär fastighetsförsäljning borde bekymra kommuninvånarna då detta inte är förenligt med en god ekonomisk hushållning av kommunens ekonomi. Försäljning av objekt är en dålig långsiktlig affär när kommunen förbinder sig att hyra i x-år. Ett exempel är Arena Rosenholm. Annat exempel är att låta extern part bygga och sedan äga och förvalta för oss viktiga fastighetsobjekt som en ny idrottshall.

Det är enkel mattematik. Den som köper vill ju naturligtvis få bra avkastning på sin investering och få lite extra över. De ser till att för dem via bra avtal säkra detta. Risktagandet är litet, medan den offentliga verksamheten stå för notan. Det är oftast mest ekonomiskt att kommunen själv äger fastigheter med unik verksamhet som man inte kan undvara som Arena Rosenholm.

Under en period sålde ett antal kommuner sina elnät och/eller elbolag. Några kommuner sålde sina fjärrvärmenät. Pengarna värmde gott i fickan ett tag. Detta medan kunderna fick kännbara höjda nät- och energiavgifter samtidigt som kommunerna gick miste om ev. överskott. Vi har i landet idag delvis samma diskussion kring den digitala infrastrukturen. Till kommuninvånarnas fördel har Karlskrona kommun kvar både elnät och energibolag.

Det är inget självändamål att kommunerna ska äga alla sina fastigheter där man har verksamhet. När kommunen har alternativ kan man med fördel hyra eller lägga ut verksamhet på annan part. Är det för dyrt i den aktuella lokalen, kan kommun söka efter bättre och billigare alternativ. Detta är inte möjligt när det gäller de flesta skolbyggnad, äldreomsorg och t.ex. Arena Rosenholm. När det finns alternativa lokaler, har kommunen ett bra förhandlingsläge och sitter då inte obekvämt i den externa partens knä.

Peter Christensen (fp)

Nättraby