Gör Blekinge attraktivt för kvinnor

Begreppet landsbygd är otydligt. Ser man det utifrån befolkningsutveckling, kan det mesta av Sverige betraktas som landsbygd. Ett fåtal orter, främst större städer och högskoleorter har
en kraftig inflyttning, medan resten av Sverige antingen utvecklas mycket långsamt eller stagnerar.

Blekinges befolkningsutveckling har i stort stått stilla i hundra år. Som främst p.g.a. minskad militär verksamhet, men även en minskad industriell verksamhet. Län som Blekinge har under lång tid drabbats
av utflyttning. Det går att notera att allt för många unga kvinnor flyttar efter gymnasiet inför arbete eller högre utbildning på annan ort. Till detta kommer en stor andel av de med toppbetyg från
gymnasiet lämnar för studier på större högskolor. Få kommer tillbaka. Det är i för sig inget onaturligt att flytta som ung, men det är önskvärt att lika många eller fler flyttar in till länet än vad som
flyttar ut.

Ser vi till högutbildade kvinnor är tendensen att flytta och inte komma tillbaka ett problem som påverkar både nativiteten i länet men även utveckling och innovativ kreativitet. Orsakerna är många till
exempel möjlighet till arbete, fortsatt kompetensutveckling, tillgång till stort kulturutbud och att vårda sociala relationer.

Det ligger ett politiskt uppdrag i att möta denna s.k. braindrain och se hur vi gör Blekinge mer attraktivt, särskilt för högutbildade kvinnor.

Blekinge har en fantastisk natur, ännu tämligen oexploaterad. Det är lätt att finna ett kvalitativt bra boende. Mycket av Blekinges tradition är teknikdrivet, ofta förknippat med manlig verksamhet, där
kvinnor haft en traditionell undanskymd roll.

Vad kan vi göra

Kanske dags att granska den bild som vi signalerar av och kring olika verksamheter. Det är dags att göra Blekinge mjukare, mer estetiskt tilltalande. Det kan vara hur vi behandlar och utvecklar kulturlivet,
konst, musik, teater men också hur vi bättre lyfter fram vårt vackra län. Ett bra exempel är oljecisternerna i Karlskrona som nu tagits bort och den framtida planering som finns i området.

Ett annat exempel är hur vi signalerar utbudet av högre utbildning. Blekinge Tekniska Högskola är ett exempel. Oavsett högskolans innehåll signalerar den teknik och inget annat vilket också visar sig i att
övervägande andel inskrivna är män. Det här är en lokal fråga men även nationell, utbudet av
högskoleutbildningar borde breddas där icketekniska inriktningar förstärks. Kanske i samarbete med Linnéuniversitetet.

Ett politiskt uppdrag är att vid varje enskilt beslut, i kommunerna, landstinget och regionstyrelsen, ha med problematiken i bakgrunden.

Peter Christensen (fp)
kommun o landstingspolitiker

GSM o 3G saknar teckning i SydOst.

Det är allt mer självklart och behovet ökar att vara uppkopplade vid pendling till arbete och studier. Just nu pågår upprustning av järnvägen mellan Karlskrona och Emmaboda. Emmaboda är knutpunkt mellan Växjö  - Karlskrona och Kalmar. En triangel med ca 10 mil mellan varje ort. Allt mer knyts dessa orter samman. Jag ser i kristalkulan ett ökat samarbete mellan sjukhusen på dessa orter, liksom Blekinge Tekniska Högskolan i Karlskrona och Linnéuniversitet i Växjö/Kalmar. Till detta ökar jobb- och studiependlandet även för gymnasieelever.

Vi ser det som allt mer självklart att kunna använda restiden till arbete och studier. Bra GSM och 3G är då en viktig faktor för att göra detta möjligt. Idag är stora delar av sträckan Kalmar – Karlskrona – Växjö utan varken GSM eller 3G teckning.

Jag kan inte förneka att jag blir frustrerad över att man samtidigt pratar om utbyggnad av 4G och mål om 100 Mbit till alla hushåll till år 2020, när antalet vita fläckar för det trådlösa nätet fortfarande är många. De vita fläckarna är ett gissel och försvårar utveckling och expansion.

En dellösning är att utrusta tågsätten med teknik att förstärka signalen. Samtidigt är jag tveksam till att detta räcker eller är praktiskt möjligt, utan att det också ligger ett stort ansvar på telekonbolagen att öka täthet till GSM/3G master längs den nämnda järnvägssträckning.

Regeringen har avsatt 1,1 miljarder till bredbandssatsning i områden där det inte är lönsamt att bygga ut kommersiellt. Jag anser att även förbättrad 3G teckning enligt den nämnda sträckningen borde delvis kunna belasta detta konto. Med bra och tillräcklig täckning ökar utvecklingspotentialen för SO-regionen vilket på sikt är en lönsam infrastruktur investering.

Peter Christensen (fp)
Nättraby/Karlskrona
Ledamot trafiknämnden Region Blekingen

Strategi för cykelsupervägar

Karlskrona har goda förutsättningar för att utveckla och öka cykelanvändandet. Transporter till och från jobbet, till och från affären kan i många fall utföras med cykel. Sorgligt är att cykeln som transport är väldigt styvmoderligt hanterat. Lokal infrastruktur planeras utifrån bilarnas behov inte cyklister och fotgängare.

Karlskronas väderförhållande är likartat med Köpenhamn. I Köpenhamn står cykeln för 35 – 40 % av alla resor. Nivån i Karlskrona är för mig okänt, men ganska säkert ligger den betydligt lägre.

Jag vill slå ett slag för cykelsupervägar. Cykelsupervägar är tydligt markerade, inga fotgängare och barnvagnar eller bilar som parker på dessa ytor. Det är inte heller lekyta för barn. Det ska inte finnas
osäker korsande biltrafik. Få snäva svängar. Säkerheten ska ligga på en hög nivå, både för cyklisten men även för andra trafikanter och fotgängare. Med cykelsupervägar kan man med god säkerhet  förflytta sig fram med hög och jämn cykelhastighet
.
Min uppfattning är detta kan bli möjligt om man tidigt vi vid planering av lokal infrastruktur tar med cykelsupervägar, liksom som tidigare låghastighets cykel och gångvägar. Detta ger förutsättning
till en markant ökning av cykelanvändandet. De positiva effekterna är många, som t.ex. stärkt folkhälsa, och miljömässigt, som sänkta koldioxidutsläpp.  Dessutom tar en cykel betydligt mindre plats att parkera än en bil. För Karlskronas är t.ex. utrymmet på Trossö begränsat. Ett ökat cykelanvändande kan vara en viktig del inför kommande utvecklingsplaner.

I samband med utveckling av Pottholmen och infartsleden från Blåport till Trossö nämns inte mycket om cykelvägar, än mindre om cykelsupervägar. Det är enligt min mening hög tid att få med detta i planeringen. Första steget borde vara att planera för en cykelsuperväg från Marieberg till Trossö. Ett viktigt transportstråk.

Ett konkret förslag är att Karlskrona kommun tar fram en cykelstrategi. Där ovan nämnda resonemang tas med. Detta faller väl in i regeringens ambitioner utifrån pågående cykelutredning.

Peter Christensen (fp)
Nättraby