Begreppet landsbygd är otydligt. Ser man det utifrån befolkningsutveckling, kan det mesta av Sverige betraktas som landsbygd. Ett fåtal orter, främst större städer och högskoleorter har
en kraftig inflyttning, medan resten av Sverige antingen utvecklas mycket långsamt eller stagnerar.
Blekinges befolkningsutveckling har i stort stått stilla i hundra år. Som främst p.g.a. minskad militär verksamhet, men även en minskad industriell verksamhet. Län som Blekinge har under lång tid drabbats
av utflyttning. Det går att notera att allt för många unga kvinnor flyttar efter gymnasiet inför arbete eller högre utbildning på annan ort. Till detta kommer en stor andel av de med toppbetyg från
gymnasiet lämnar för studier på större högskolor. Få kommer tillbaka. Det är i för sig inget onaturligt att flytta som ung, men det är önskvärt att lika många eller fler flyttar in till länet än vad som
flyttar ut.
Ser vi till högutbildade kvinnor är tendensen att flytta och inte komma tillbaka ett problem som påverkar både nativiteten i länet men även utveckling och innovativ kreativitet. Orsakerna är många till
exempel möjlighet till arbete, fortsatt kompetensutveckling, tillgång till stort kulturutbud och att vårda sociala relationer.
Det ligger ett politiskt uppdrag i att möta denna s.k. braindrain och se hur vi gör Blekinge mer attraktivt, särskilt för högutbildade kvinnor.
Blekinge har en fantastisk natur, ännu tämligen oexploaterad. Det är lätt att finna ett kvalitativt bra boende. Mycket av Blekinges tradition är teknikdrivet, ofta förknippat med manlig verksamhet, där
kvinnor haft en traditionell undanskymd roll.
Vad kan vi göra
Kanske dags att granska den bild som vi signalerar av och kring olika verksamheter. Det är dags att göra Blekinge mjukare, mer estetiskt tilltalande. Det kan vara hur vi behandlar och utvecklar kulturlivet,
konst, musik, teater men också hur vi bättre lyfter fram vårt vackra län. Ett bra exempel är oljecisternerna i Karlskrona som nu tagits bort och den framtida planering som finns i området.
Ett annat exempel är hur vi signalerar utbudet av högre utbildning. Blekinge Tekniska Högskola är ett exempel. Oavsett högskolans innehåll signalerar den teknik och inget annat vilket också visar sig i att
övervägande andel inskrivna är män. Det här är en lokal fråga men även nationell, utbudet av
högskoleutbildningar borde breddas där icketekniska inriktningar förstärks. Kanske i samarbete med Linnéuniversitetet.
Ett politiskt uppdrag är att vid varje enskilt beslut, i kommunerna, landstinget och regionstyrelsen, ha med problematiken i bakgrunden.
Peter Christensen (fp)
kommun o landstingspolitiker
en kraftig inflyttning, medan resten av Sverige antingen utvecklas mycket långsamt eller stagnerar.
Blekinges befolkningsutveckling har i stort stått stilla i hundra år. Som främst p.g.a. minskad militär verksamhet, men även en minskad industriell verksamhet. Län som Blekinge har under lång tid drabbats
av utflyttning. Det går att notera att allt för många unga kvinnor flyttar efter gymnasiet inför arbete eller högre utbildning på annan ort. Till detta kommer en stor andel av de med toppbetyg från
gymnasiet lämnar för studier på större högskolor. Få kommer tillbaka. Det är i för sig inget onaturligt att flytta som ung, men det är önskvärt att lika många eller fler flyttar in till länet än vad som
flyttar ut.
Ser vi till högutbildade kvinnor är tendensen att flytta och inte komma tillbaka ett problem som påverkar både nativiteten i länet men även utveckling och innovativ kreativitet. Orsakerna är många till
exempel möjlighet till arbete, fortsatt kompetensutveckling, tillgång till stort kulturutbud och att vårda sociala relationer.
Det ligger ett politiskt uppdrag i att möta denna s.k. braindrain och se hur vi gör Blekinge mer attraktivt, särskilt för högutbildade kvinnor.
Blekinge har en fantastisk natur, ännu tämligen oexploaterad. Det är lätt att finna ett kvalitativt bra boende. Mycket av Blekinges tradition är teknikdrivet, ofta förknippat med manlig verksamhet, där
kvinnor haft en traditionell undanskymd roll.
Vad kan vi göra
Kanske dags att granska den bild som vi signalerar av och kring olika verksamheter. Det är dags att göra Blekinge mjukare, mer estetiskt tilltalande. Det kan vara hur vi behandlar och utvecklar kulturlivet,
konst, musik, teater men också hur vi bättre lyfter fram vårt vackra län. Ett bra exempel är oljecisternerna i Karlskrona som nu tagits bort och den framtida planering som finns i området.
Ett annat exempel är hur vi signalerar utbudet av högre utbildning. Blekinge Tekniska Högskola är ett exempel. Oavsett högskolans innehåll signalerar den teknik och inget annat vilket också visar sig i att
övervägande andel inskrivna är män. Det här är en lokal fråga men även nationell, utbudet av
högskoleutbildningar borde breddas där icketekniska inriktningar förstärks. Kanske i samarbete med Linnéuniversitetet.
Ett politiskt uppdrag är att vid varje enskilt beslut, i kommunerna, landstinget och regionstyrelsen, ha med problematiken i bakgrunden.
Peter Christensen (fp)
kommun o landstingspolitiker
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar