Kollektivtrafiken - Blekinges ryggrad

Vad vore Blekinge utan Blekingetrafiken? Frågan kanske kan uppfattas som något provocerande men den är högst befogad. Blekingetrafiken har en bred och varierad meny av tjänster och bidrar stort till ett fossilfritt Blekinge, bland annat genom att använda fossilfria bränslen i bussarna.
Busstrafik för den korta resan inom kommunen och över kommungränsen, men även till angränsande regioner.

• Beställningstrafik såsom sjukresor, färdtjänst, anropsstyrd trafik samt öppen närtrafik.
  
  
• Skärgårdstrafik för att göra skärgården tillgänglig året runt, där Blekingetrafiken även är delaktig i båttrafiken som endast går under sommaren.
  
  
• Tågtrafik med Krösatåg till Emmaboda som kan ta oss vidare med tåg till Stockholm, och Öresundståg som på ett enkelt sätt tar oss till storflygplatsen Copenhagen Airport eller huvudstaden Köpenhamn. Pågatåg mellan Karlshamn och Kristianstad.
  
  
• Blekingetrafiken har även cyklar som kan hyras för att enkelt ta sig runt till lokala sevärdheter och vackra naturupplevelser i vårt län.

En av Regionen och Blekingetrafikens utmaningar i närtid är att möta de höjda bränslekostnaderna. Dessa kostnader har på kort tid lett till ett prognostiserat underskott som behöver hanteras.

Till Blekingetrafikens långsiktiga utmaningar hör hur vi kan bidra till förstorade arbetsmarknadsområden. Hur kan vi snabba upp tågresan till Malmö och Köpenhamn och hur kan vi korta ner restiden till Kalmar och Växjö? Detta är helt nödvändiga frågor att lösa för att möjliggöra en utökad jobb- och studiependling.

Trafiken anpassas efter årstiderna med tätare trafik under rusningstrafik och under sommaren finns anslutningar som passar till skärgårdsbåten. Under sommarens trevliga evenemang förstärker Blekingetrafiken så att man enkelt ska komma dit och sedan hem på sennatten.

Men Blekingetrafiken vill mer. Vi är ständigt på tå för att anpassa trafiken efter nya förutsättningar och omständigheter. Våra passagerares resbehov och önskemål förändras ständigt med etableringen av nya arbetsplatser, nya bostadsområden, nya handelsområden och nya turistströmmar. Ny trafik kostar dock och det kan innebära att vi måste prioritera en linje framför en annan eller justera turtätheten. Ny och utökad trafik kan också kräva mer medel till Blekingetrafiken. Ett sätt att förbättra tillgängligheten är utökad anropsstyrd trafik, det leder till en ökad kostnad som behöver finansieras.

Aktuella frågor som vi nu arbetar med är anropsstyrd flygbusstrafik från Västra Blekinge och fossilfritt bränsle i den båttrafik som Blekingetrafiken ansvarar för.

Blekingetrafiken och kollektivtrafiken är Blekinges ryggrad och vi tar oss an vårt samhällsviktiga uppdrag med entusiasm och glädje.




Peter Christensen 

Ordförande Blekingetrafiken

Det ska vara lika attraktivt för den som flyttar till Blekinge som för den som flyttar härifrån

En av de riktigt stora regionala frågorna är att se till att befolkning i länet ökar. Många

branscher har svårt att hitta rätt personer att anställa. Det gäller både i de offentlig

verksamheterna och i det privata näringslivet. Kompetensbristen är en av de riktigt stora

framtida politiska utmaningarna. Vi måste verka för att göra regionen lika attraktiv att flytta till

som att flyta från. Lyckas vi med det är den naturliga utflyttningen av ungdomar till studier

och arbete i andra städer lättare att hantera.

Det finns dock inga enkla lösningar. Frågan borde ställas till de ungdomar som flyttar. Vad

gör att deras flyttlass lämnar Blekinge? Och vad kan vi göra för att de ska vilja komma

tillbaka? Som ung är det inget konstigt att se sig om, att leta efter något nytt och att flytta.

Anledningarna är många, det kan vara studier, arbete, kärleken eller kanske bara nyfikenhet

som ligger bakom.

Vi vet att många flyttar till Blekinge för utbildning på BTH eller Hyper Island och många

stannar kvar. Det stärker såväl Blekinge som IT-branschen. Ett sätt att skapa en indirekt

befolkningsökning skulle kunna vara att bredda utbildningsområdena så att man kan utbilda

sig inom fler verksamheter än idag.

Man kan tänka sig att även magkänslan styr. Vad ligger bakom att man flyttar till Blekinge

och varför blir man kvar? Det är en svårare fråga för oss politiker att angripa, men en

attraktiv livsmiljö torde vara avgörande. Attraktiva boenden och en möjlighet till en aktiv fritid

med idrott, friluftsliv och kultur. Man kan också tänka sig att anledningarna skiftar beroende

på fas i livet. Under ganska många år kan en bra skola vara det viktigaste, och under andra

år kan exempelvis tillgången till vandringsleder eller kulturupplevelser vara viktigare.

Vad vi med säkerhet vet är att det är viktigt att kunna ta sig både till och från Blekinge på ett

enkelt och effektivt sätt. Vi har entimmestrafik med Öresundstågen genom hela länet, och en

väl utbyggd och snabb infrastruktur är en grundstomme och länets ryggrad. På det området

finns fortfarande en del att göra men vi har redan nu funktionella bredband, vägar, flyg,

båttrafik och järnväg i länet. Robusthet och snabbare restid till Malmö/Köpenhamn, Växjö

och Kalmar är framtida utmaningar som vi arbetar med politiskt. Med kortare restid ges

bättre möjligheter att bo där man vill och ta sig till det utvecklande arbetet en bit bort.

Blekinge är en fantastisk plats att bo, verka och leva men vi har utmaningar framför oss.

Varje förbättring vi gör i kommunerna och i regionen gör länet än mer attraktivt och leder

förhoppningsvis till en bättre kompetensförsörjning och en ökande befolkning.

Peter Christensen 

Ordförande för Blekingetrafi

Kandidat till regionfullmäktige

Blekinge behöver laddstationer för tung trafik

Inom ramen för stödet Regionala Elektrifieringspiloter har Energimyndigheten har nyligen beviljat bidrag på nästan 1,4 miljarder. Pengarna fördelades till 139 ansökningar om laddstationer och till 12 vätgastankstationer. Ingen av de beviljade medlen gick till laddstationer eller vätgastankstationer i Blekinge. Detta är olyckligt.

Blekinge har ett jämnt flöde av tung trafik som passerar länet via väg E22. Vi har även ett stort flöde av tung trafik via färjelägena i Karlskrona och Karlshamn. Flödet via färjorna kommer också att öka i och med utbyggnaden av färjekapaciteten. Lastbilstillverkarna arbetar nu intensivt med elektrifiering och samverkar för att uppnå en bra laddinfrastruktur även för fjärrtrafik. För just de lastbilar som anländer Blekinge med färja, och som ska vidare i landet, kan behovet av laddning bli en särskild utmaning eftersom lastbilarna kommer i samlade flöden. Här bör även vikten av en station för att tanka vätgas lyftas fram. Utvecklingen går fort och närheten till vätgasstation kan bli av stor vikt när lastbilarna kommer med färjan.

Andra exempel på tung trafik som också elektrifieras i snabb takt är besöksnäringen. Turistbussar kommer i en snar framtid att bli allt mer intressanta för batteridrift. För turistbussar behövs laddstationer som kan användas över natten nära hotell och andra boenden, men även faciliteter för kortare laddning i närhet av länets stora besöksmål. Detta kommer att bli en utmaning eftersom det troligtvis kommer kräva förstärkning av den generella elinfrastrukturen. Den tar tid att bygga ut och vi behöver nu lyfta kikaren och vara hörsam inför vad som behöver förstärkas för en utvecklad besöksnäring.

I en strävan att göra Sverige och Blekinge fossilfritt borde ovanstående områden vara prioriterade. Vi i Blekinge måste också få bättre tillgång till statliga medel för att underlätta elektrifieringen av transporter av såväl gods som människor.


Peter Christensen
Regionpolitiker

Bussupphandling i Blekingen

Nu har bussupphandlingen för kollektivtrafik i Blekinge startats upp. Det är en stor upphandling som omfattar samma trafik som idag; stadstrafik, landsbygdstrafik, regionöverskridande trafik samt skolbussarna i Karlshamn. Upphandlingen sträcker sig över 10 år och starten för det nya avtalet är planerat till augusti 2024. 

Resenärers upplevelse är viktig för Blekingetrafiken och därför läggs stor vikt vid kundbemötande i upphandlingen. Resenären ska få ett trevligt bemötande från föraren och resan ska vara behaglig. Vid trafikstörningar ska föraren kunna ge ordentlig information om exempelvis vad som har hänt, om det kommer innebära förseningar för resenären eller om bussen behöver ta en alternativ väg. 

Även miljöhänsyn är viktig för oss. Redan Idag körs kollektivtrafikens bussar i Blekinge med fossilfria bränslen och den tekniska utvecklingen går snabbt framåt. På andra håll i landet finns regionbussar med eldrift, och drifttiden och sträckan med el för tunga fordon är under ständig utveckling. Även andra bränsletyper, såsom gas, kan bli aktuellt i Blekinge och vi följer med stort intresse utvecklingen av bränsleceller och vätgas. 

I upphandlingen finns också en rad nyheter som är tänkta att skapa mervärde för resenären, 

• Ledbussar kommer att användas på på vissa sträckor i Karlskrona. Bussarna är ca 18 meter långa och tar upp till 123 passagerare.  

• Alla våra stadsbussar ska vara helt utsläppsfria och kommer att köras på el. 

• Det kommer vara möjligt att ta med sig cykeln på våra landsbygds- och regionbussar. 

• Särskilda barnstolar kommer att finnas i de bussar som har krav på säkerhetsbälten, det vill säga landsbygds- och regionbussar. 

En upphandling kan innebära att en ny entreprenör vinner upphandlingen. Ett av kraven vi ställer är att företaget ska vara ansluten till ett relevant branschkollektivavtal, alternativt att kollektivavtalsliknande villkor tillämpas. Vid ett eventuellt byte av entreprenör regleras villkoren för personalövergång i bussbranschens kollektivavtal som är tecknat mellan Kommunalarbetareförbundet och branschorganisationen Sveriges Bussföretag. 

Jag ser med stor tillförsikt fram emot att få ett nytt avtal på plats. Det nya avtalet innebär förbättringar för både resenärer och för miljön och kommer leda till en modernare busstrafik i hela länet. 

Peter Christensen

Ordförande för Blekingetrafiken

Ge patient ökad möjlighet att välja var vården utföras

Vi behöver ge patient ökad möjlighet att välja var vården utföras. Med de långa vårdköer till planerade operationer skapas långa sjukskrivningar och stort lidande. Det har blivit allt mer tydligt av de effekter som pandemin skapat, med inställda operationer efter omprioritering av personal inom vården, får många vänta länge på den planerad operation. Nej det är kanske inte akut, men det påverkar livskvalitén och anhöriga,  det kostar samhället med sjukskrivning etc. 

Det borde ges möjlighet att själv kunna välja, i första hand annan offentlig vårdgivare i landet. Om detta ej kan ges inom 3 månader ska även privata aktörer kunna väljas. Att ett personligt samtal med varje patient ges om denna möjlighet. Fasta avtal med privata aktörer borde skrivas, närhet är bekvämt men inte viktigt. Så även Danmark där många från Sverige får sina operationer, eller kanske t.ex. Polen till vilket vi i Blekinge har bra kommunikationer. Varje region kan inte sträva efter att bli bäst på allt. Ett ökat samarbete mellan regionerna kan ge bättre vårdkapacitet och när vårdgivaren har en större volym av samma åkomma, kan man bättre ligga i framkant där kvalitén kan säkerställas och höjas 

Regionerna har fått öronmärkta pengar från staten för att beta av vårdkön, så pengar är egentligen inte problemet utan i större omfattning gå utanför regiongränsen och att anlita privata aktörer.

Svårigheten att hitta personal är ett aber, vilket kan vara är olika svårt i landets olika delar, men en viktig faktor att väga in.  Detta gäller inte bara vid anställning, utan även att hyrföretag inte alltid kan ställa upp med önskad personal. Att anlita hyrpersonal kostar mycket och är delvis demoraliserande med det högre löneläget. I nödläge ja, men permanent nej. Viktigt är att målmedvetet arbeta från och stärka fördelar med en anställning i regionen, som bra lön, arbetsförhållande, vidareutvecklingsmöjligheter, fortbildninng etc. 

En eloge ska riktas till Ortopeden i Region Blekinge. Under pandemin ständigt blivit störda när planerad vård stängts ner. Som att stänga ett kärnkraftverk, tar tid att stänga ner och tar tid att dra igång igen. De vill jobba undan kön och gör sitt bästa. Hört exempel på att vid hastigt inställd planerad operation att operationsklar har blivit uppringda på morgon, med frågan, “har du hunnit äta frukost “  om inte kan vi ta din operation idag. 

Vi har en bra vård i Sverige, den kan bli ännu bättre om vi ökar vårt samarbetet över gränserna, och så att säga vågar gå utanför gränserna. 

Peter Christensen

Regionpolitiker i Blekinge

Blekinge måste jobba hårdare!

Vårt lilla län är en utpost i sydost, yttersta delen av det gamla danska riket, men också den del av södra Sverige som låg i skuggan av Sovjetunionen och Warszawapakten, där kontakter med omvärlden i söder och öster var i princip obefintliga, och intresset för Blekinge var minst sagt lågt.

Men det är historia. Nu är det andra tider. Blekinge har en fantastisk skärgård och lättillgänglig skogsmiljö. Det är inte för inte som Blekinge kallas Sveriges trädgård. Närheten till andra tillväxtregioner som Örestad och orter som Kristianstad, Växjö och Kalmar borde utgöra en bra plattform för ekonomisk tillväxt i kombination med det goda livet. 

Att vår del av Sverige uppskattas blev tydligt under sommarens hemestrar, då vi invaderades av människor som upptäckte Blekinges alla fördelar, och som kan tänka sig att flytta hit.

Infrastrukturen sinkar

Visst är Blekinge vackert, vilket man även kan njuta av vid en tågresa genom länet. Men det ska vara i lagom dos, inte ett utdraget gäspande.

Åker man tåg från Göteborg, med byte i Lund, är det raka spår och tåget håller högsta hastighet. Genom Halland är det tvåspårigt med smarta stationslösningar och med ett stopp i varje kommun. Tunnelbygget under Varberg pågår och sträckan Helsingborg - Ängelholm ska bli dubbelspårig till 2023. Allt detta för att snabba upp och klara en högre trafikvolym.

Men titta på sträckan Hässleholm - Kristianstad, ett dubbelspår skulle vara till glädje också för Blekinge. När man väl passerat Bromölla och Blekingegränsen, då sänks hastigheten av de många kurvorna och banans märkliga sträckning. Tidigare var det bra för kontakter med de många små samhällena, idag en orsak till att en tågresa mellan Karlskrona och Kristianstad tar alldeles för lång tid för att vara ett effektivt kommunikationsmedel.

Förstora arbetsmarknaden

Vad sker då på vår kant Blekinge?  Det går långsamt med spårförbättringar, lika långsamt som själva tågresan, ja, ännu värre. Med en uträtning av järnvägen mellan Ronneby och Karlshamn och med förbättringar väster om Karlshamn kan restiden kortas betydligt. Så blir Blekinge mer attraktivt eftersom det blir lättare att ta sig hit, att bo här och upptäcka den livskvalitet som vårt landskap och våra grannlän kan erbjuda. 

Diskussionerna har länge gällt att sydöstra Sverige är en naturlig arbetsmarknadsregion med naven Kristianstad, Växjö, Kalmar och Karlskrona/Karlshamn, med en timmes restid mellan orterna. Det är viktigt att dessa strävanden inte bara lever och växer i Blekinge, Skåne och Småland, det viktiga är att även statsmakterna förstår att bättre kommunikationer främjar tillväxt och därmed inbringar större bidrag till statskassan, inte bara från västkanten. En växande arbetsmarknad gynnar oss som bor här, men gör det också möjligt för flera att slå ner sina bopålar i Blekinge.

Men vi klarar det inte ensamma, det krävs ett engagerat arbete, såväl lokalt som regionalt och nationellt eftersom insikten ökar om att snabba tågförbindelser inom en förstorad arbetsmarknad också är det bästa för miljön. 

Vi kommer att arbeta hårt för att förbättrande åtgärder för järnvägen från Hässleholm till Karlskrona och övriga nödvändiga satsningar kommer med i nästa infrastrukturplan!

Peter Christensson
Ordförande i Region Blekinges trafiknämnd

Inga-Lena Fischer
Ledamot av nämnden för regional utveckling i Region Blekinge

Kompensera kollektivtrafikens kostnader

Sverige har lyckats upprätthålla sin kollektivtrafik genom hela coronakrisen. Tåg och bussar har fortsatt att rulla, trots nya statliga krav och uppmaningar som lett till minskat resande. Att upprätthålla trafiken under rådande omständigheter kommer dock inte gratis. Nu blöder kollektivtrafiken ekonomiskt. Utan kompensation för tappade intäkter och merkostnader väntar ett stålbad för redan om ett par månader. Nu behövs en garanti om att samtliga merkostnader kopplat till kollektivtrafikens samhällsinsats i coronakrisen kompenseras av staten. Detta skriver branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik och ordförandena för samtliga Sveriges regionala kollektivtrafikmyndigheter. 

Coronakrisen har lämnat få delar av det svenska samhället utan påverkan. Det gäller även för kollektivtrafiken. Sedan i februari kämpar vi som ansvarar för kollektivtrafiken i regionerna, de regionala kollektivtrafikmyndigheterna, med utmaningen att upprätthålla trafiken trots stor sjukfrånvaro bland medarbetarna. Detta samtidigt som nya statliga riktlinjer krävt omfattande insatser och vikande biljettintäkter innebär snabbt växande ekonomiska påfrestningar. Det gäller inte minst sedan den 1 april, då Folkhälsomyndigheten gick ut med nya föreskrifter om allas ansvar att förhindra smitta av covid-19. 

Enligt Folkhälsomyndighetens föreskrifter ska vi som kör kollektivtrafik och verksamheter som ansvarar för allmänna färdmedel se till att ”trafiken kan köras i den omfattning som behövs för att minska risken för trängsel, begränsa antalet passagerare per fordon, samt informera sina passagerare om hur de kan minska risken för smittspridning”. Våra verksamheter kör därför, där det är möjligt, full trafik, som en bärande del av vår samhällsinsats. Detta har varit möjligt tack vare stora insatser från regioner och trafikoperatörer samt inte minst alla de medarbetare som kör trafiken.

Samtidigt uppmanas resenärer att undvika kollektivtrafiken och allmänna färdmedel. Det har inneburit ett snabbt resandetapp som saknar motstycke i vår historia. På kort tid har kollektivtrafiken i genomsnitt förlorat fler än varannan resenär och biljettintäkterna har minskat med lika mycket. I genomsnitt 50-60 procent över landet. Vissa delar av landet har förlorat mer än andra. Norrtåg i Norrland har till exempel förlorat 71 procent av sina resenärer. Öresundståg har sett en minskning på 91 procent över sundet. 

Kollektivtrafiken befinner sig i en motsägelsefull och negativ spiral. Fler bussar och tåg uppmanas rulla, men färre ska resa kollektivt. Till följd av detta förlorar kollektivtrafiken i Sverige totalt en miljard i månaden i minskade biljettintäkter. Tappet återfinns i varje region och inte minst i de mindre regionerna.  I exempelvis Hallandstrafiken förlorar man nu upp emot 34 miljoner kronor i månaden motsvarandes ett intäktsbortfall på 76 procent. Blekingetrafiken ser en förlust av hela 80 procent av sina biljettintäkter. Förlusterna är dock stora i hela landet.

Sverige står nu vid ett vägskäl. Utan kompensation för kollektivtrafikens intäktsras och merkostnader väntar ett stålbad för kollektivtrafiken inom bara ett par månader. Det skulle slå mot trafikens möjligheter att bidra till samhällets robusthet nu, men också förmåga till återställning efter hanteringen av covid-19. På kort sikt väntar neddragningar av trafikutbudet och indragna linjer. Därefter väntar höjda biljettpriser och den överhängande långsiktiga risken att trafikföretag går under helt när ekonomin tryter. 

Om regering och riksdag väljer denna väg bär de inte bara ansvar för att skada tillgången till resor och transporter för dem som behöver det under coronakrisen. Därtill bär de ansvar för att riskera omintetgöra årtionden av insatser för öka kollektivtrafiken och det kollektiva resandet i Sverige. Miljontals människor riskerar att få sina möjligheter till arbetspendling och resande förstörda. Tusentals arbetstillfällen direkt eller indirekt kopplade till trafiken kommer att förbytas i permitteringar och uppsägningar. Därtill kommer Sveriges anseende som föregångsland avseende miljö, klimat och hållbar utveckling allvarligt skadas. Allt detta vill vi undvika.

Vi vill att Sverige väljer en annan väg. En väg där vi fortsätter upprätthålla trafiken som del av vår samhällsinsats och i enlighet med Folkhälsomyndighetens föreskrifter. Där vi ser till att bussar och tåg rullar under, genom och efter coronakrisen. 

Detta kräver dock en vilja till gemensamt ansvarstagande. Där staten nu måste ta sitt ansvar och garantera kompensation för kollektivtrafikens intäktsbortfall och merkostnader. Detta på samma sätt som staten redan markerat vilja till ansvar för att stötta regionerna när det gäller sjukvården eller kommunerna när det gäller skola och äldreomsorg, men också på samma sätt som staten har stöttat kulturbransch, sjöfart och flygindustri. 

Såväl företrädare för regeringen som riksdagens partier har uttalat att kollektivtrafiken behöver få del av statliga stödinsatser. Bland annat har pekats på det förhöjda statsbidrag som riktas till kommuner och regioner. Det svaret håller dock inte. Såväl Konjunkturinstitutet som Sveriges Kommuner och Regioner har bekräftat att dessa pengar inte ens täcker de minskade skatteintäkter som följer i coronakrisens spår. Till det kommer välkänt stora behov inom sjukvården, vilka kommer att fresta på regionernas redan ansträngda ekonomier. Kvar till kollektivtrafiken blir med andra ord inte en krona. Det säger sig självt att detta inte är hållbart. 

Vårt land sticker här också ut sett till vår omvärld. Sveriges regering, liksom regeringar i vår omvärld, har valt att stötta en flygindustri där flygplanen står still på marken. Regeringar i vår omvärld har dock inte stannat där. De har också valt att ta ansvar för att stötta de bussar och tåg som fortsätter att rulla för att de ska kunna fortsätta att göra just det. Två tydliga exempel utgörs av våra närmaste grannländer Danmark och Norge. Där har regeringarna redan tydligt samlat sig till stöd för kollektivtrafiken med riktade miljarder. 

Det finns även flera exempel runt om i Europa och världen där regeringar redan har gått in och stöttat kollektivtrafiken. Orsaken är enkel. De ser den samhällsviktiga funktion som en fungerande, robust och uthållig kollektivtrafik fyller, oaktat vi talar om fungerande arbetspendling eller som del av ett ambitiöst hållbarhets- och miljöarbete. Vår regering och riksdag måste nu ta sitt ansvar och ta efter de internationella exempel som finns för att säkra kollektivtrafikens finansiering.

Vi har och avser fortsatt leva upp till vår del i arbetet genom coronakrisen. Ska det vara möjligt krävs dock att regering och riksdag lever upp till sin del av ansvaret. Nu behövs mer än bara ord. Vi behöver handling. Det krävs skyndsamt en garanti för att staten ska kompensera kollektivtrafiken för dess samhällsinsats. Låt inte coronakrisen bli krisen där ovilja till beslut och statligt ansvarstagande gjorde kollektivtrafiken till ett av offren. 

Kristoffer Tamsons (M)  Ordförande för Svensk Kollektivtrafik och ordförande för SL

Ulrika Frick (MP) Första vice ordförande för Svensk Kollektivtrafik och ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Västra Götaland 

Tommy Levinsson (S) Andre vice ordförande för Svensk Kollektivtrafik och ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Västmanland, Västmanlands Lokaltrafik

Peter Christensen (L)  Ordförande för trafiknämnden i Region Blekinge, Blekingetrafiken 

Nils Harnesk (S)  Ordförande för Luleå Lokaltrafik 

Gösta Bergenheim (C)  Ordförande för Hallandstrafiken 

Johan Örjes (C) Ordförande för trafiknämnden i Region Uppsala, UL 

Miko Månsson (S) Ordförande för Östgötatrafiken 

Carina Bengtsson (C) Ordförande för trafiknämnden i Region Kronoberg och Länstrafiken Kronoberg

Monica Johansson (S)  Ordförande för Regionala utvecklingsnämnden i Sörmland, Sörmlandstrafiken 

Margareta Rönngren (S)  Länstrafiken Västerbotten 

Per Wahlberg (M) Kommunalförbundet Kollektivtrafikmyndigheten i Västernorrlands län

Nina Höijer (S) Ordförande för samhällsbyggnadsnämnden och Länstrafiken Örebro

Jesper Johansson (MP) Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Region Värmland, Värmlandstrafik och Karlstad buss. 

Karl-Johan Boberg (C) Ordförande för Kollektivtrafiknämnden på Gotland

Rickard Carstedt (S)  Ordförande för Kollektivtrafikutskottet i Region Västerbotten, Länstrafiken i Västerbotten

Anders Öberg (S) Ordförande för regionala kollektivtrafiken i Norrbotten och Länstrafiken Norrbotten

Peter Hermansson (M)  Ordförande för Västtrafik 

Carina Zachau (M)  Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Region Skåne, Skånetrafiken 

Ulf Berg (M) Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Dalarna, Dalatrafik 

Peter Vretlund (S)  Ordförande för Kollektivtrafiknämnden i Region Kalmar, Kalmar länstrafik 

Karin Ekblom (M)  Ordförande för Länstrafiken Jämtland, Länstrafiken i Jämtlands län

Marcus Eskdahl (S)  Ordförande för nämnden för trafik, infrastruktur och miljö i Region Jönköping, Jönköpings länstrafik

Fredrik Åberg Jönsson (V)  Ordförande för Hållbarhetsnämnden i Region Gävleborg, X-trafik.