onsdag 27 december 2017

Vi behöver bättre beredskapslager av läkemedel och sjukvårdsmaterial.

Bildresultat för bild medicin

Under ett antal decennier har samhället i stor omfattning ”avrustat” vår beredskap inför en krissituation. Det kan handla om energiproduktion och vårt beroende av el och matförsörjningslager när transporter fallerar och gränser stängs. Det kan också handla om läkemedel och sjukvårdsmaterial.


Från myndigheter kommer försiktiga trevar om att var och en borde se till att lagra upp förnödenheter till att klara 5 dygn vid en krissituation. Till det behöver man ha några dunkar vatten. Hur står det till med skyddsrum till alla i vår närhet. Område efter område lyfts fram och visar tyvärr på att vårt samhälle har blivit allt mer sårbart.

Vi har vant oss vid en stabil trygghet och att leva utan naturkatastrofer, krig och andra typer av kriser som t.ex. kärnreaktorhaverier, som inträffade i Tjernobyl, Harrisburg och nu senast i Japan. Att förutse, i förväg veta, att vi hamnat i en extraordinär situation där våra annars stabila försörjningskanaler havererar är näst intill omöjligt.

I media får vi vid krigsutbrott och naturkatastrofer information om svårigheten att få fram läkemedel till de nödställda och sjukvårdsmaterial till operationer. Många lider till följd av bristen på smärtstillande läkemedel. Allt för många dör i onödan. Utav denna anledning vill jag lyfta frågan om hur är egentligen vår egen beredskap när det gäller tillgång till läkemedel och sjukvårdsmaterial vid en krissituation. Transporter och smidiga snabba ”Just in Time-leveranser” är inget man kan räkna med fungerar normalt.

Problematiken om hur vi på bästa sätt kan säkerställa tillgång till läkemedel och sjukvårdsutrustning måste tas mer på allvar, och fångas upp på länsnivå av landstinget.

Hur många dagar klarar vår region?



Peter Christensen (L)
Nättraby

Landstingsfullmäktigeledamot.

tisdag 26 december 2017

Inför brukarstyrd inskrivning för patienter i psykiatrin

Brukarstyrd inskrivning kan påskynda patienterna tillfrisknande och minska trycket på vården inom psykiatrin. Region Skåne, Stockholms Läns Landsting och Region Jönköping har anammat detta på olika sätt och följer upp resultatet.




Exempel från andra landsting och regioner är att patienter med återkommande långa inskrivningar inom psykiatrin istället erbjuds möjligheten till direktinskrivning. 

De kan alltså skriva in sig själva i korta perioder, exempel från andra regioner är max tre dygn åt gången, tre gånger i månaden.

Brukarstyrd inskrivning har sedan många år varit del av god klinisk praxis i Nederländerna och har där varit till stor hjälp för patientgruppen med självskadeproblematik. Modellen att patienten själv får skriva in sig korta perioder har använts i över 10 år med goda resultat.

Metoden är klart intressant eftersom den kan hjälpa patienterna till långsiktigt friskare liv och samtidigt ge ökad trygghet. Patienten vet att utan krångel eller väntan kan de komma i kontakt med vården. Brukarstyrd inskrivning borde kunna införas också i 

Landstinget Blekinge. Inledningsvis kan en utredning klargör vilka patientgrupper som är lämpliga för brukarstyrd inskrivning samt vilka organisatoriska anpassningar som behövs för en sådan reform. Därefter är min förhoppning att modellen snarast kan implementeras.


Peter Christensen (L)
Andre vice ordförande för psykiatri och habiliteringsnämnden