Under ett antal decennier har samhället i stor omfattning ”avrustat” vår beredskap inför en krissituation. Det kan handla om energiproduktion och vårt beroende av el och matförsörjningslager när transporter fallerar och gränser stängs. Det kan också handla om läkemedel och sjukvårdsmaterial.
Från
myndigheter kommer försiktiga trevar om att var och en borde se till
att lagra upp förnödenheter till att klara 5 dygn vid en
krissituation. Till det behöver man ha några dunkar vatten. Hur
står det till med skyddsrum till alla i vår närhet. Område efter
område lyfts fram och visar tyvärr på att vårt samhälle har
blivit allt mer sårbart.
Vi har vant oss vid en stabil trygghet och att leva utan naturkatastrofer, krig och andra typer av kriser som t.ex. kärnreaktorhaverier, som inträffade i Tjernobyl, Harrisburg och nu senast i Japan. Att förutse, i förväg veta, att vi hamnat i en extraordinär situation där våra annars stabila försörjningskanaler havererar är näst intill omöjligt.
I
media får vi vid krigsutbrott och naturkatastrofer information om
svårigheten att få fram läkemedel till de nödställda och
sjukvårdsmaterial till operationer. Många lider till följd av
bristen på smärtstillande läkemedel. Allt för många dör i
onödan. Utav denna anledning vill jag lyfta frågan om hur är
egentligen vår egen beredskap när det gäller tillgång till
läkemedel och sjukvårdsmaterial vid en krissituation. Transporter
och smidiga snabba ”Just in Time-leveranser” är inget man kan
räkna med fungerar normalt.
Problematiken om hur vi på bästa sätt kan säkerställa tillgång till läkemedel och sjukvårdsutrustning måste tas mer på allvar, och fångas upp på länsnivå av landstinget.
Hur många dagar klarar vår region?
Peter
Christensen (L)
Nättraby
Landstingsfullmäktigeledamot.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar